Ditt mikrobiom, 90% av dig!

90% av cellerna i din kropp tillhör ditt mikrobiom, dvs att de på ett eller annat sätt är bakteriella. 90%!.
Låt det sjunka in ett tag.

Fundera sedan på att det är resterande 10% vi lägger ned de flesta resurser på genom farmaka, kirurgi mm.
Det grundläggande problemet här är gammalt. Det är lättare för oss att relatera till fasta strukturer än ständigt föränderliga processer. Men det gör att även den mest avancerade vetenskapen ännu idag har väldigt svårt att diagnosticera, förstå och göra vettiga interventioner i denna komplexa verklighet. Medicinska system som från börjat fokuserat på det relationsmässiga och föränderliga kommer här närmare, och har (liksom kinesisk- eller ayurvedisk medicin) helt annan syn på exempelvis kostens påverkan på människans hälsa än den gängse västerländska näringsläran.

De flesta känner till att mag- och tarmsystemet är helt beroende av en ”god tarmflora” – en bra balans i matsmältningssystemets mikrobiom. Men faktum är att hela vår kropp fungerar på samma sätt och står i ständig relation till yttervärlden.
Detta har också betydelse för vår känslomässiga och psykiska hälsa på ett sätt som de flesta kanske inte tänker på.

Flera studier har sedan länge pekat på att vi i det moderna samhället har en för kliniskt ren miljö vilket resulterar i ständigt ökande allergier och intoleranser hos fra våra barn. I förlängningen tror jag personligen detta är intimt länkat till de ”beteendestörningar” som också formligen skenar – ADHD, autism, Alzheimers, demens- Även kända metabola syndrom som diabetes och fetma finns anknytningar till. Självklart hänger detta samman med både vårt passiva och aktiva immunförsvar, och hur väl eller illa det fungerar.
Inte helt oviktigt i dessa dagar.

Naturkontakt – skita ned dig!

På ett sätt är naturkontakt den minsta gemensamma nämnaren här både beteendemässigt och mikrobiotiskt. Djup naturkontakt innebär kontakt med naturens element – trä, jord, vatten, växter mm. Närkontakt på detta sätt förutsätter fysisk rörelse, vilket självklart påverkar individens rörelsehälsa, kondition och styrka. Det vi inte ser (och som inte sker i ex gym-miljö) är multituden av den bakteriella påverkan den naturliga miljön har på vår hälsa och välbefinnande. De flesta kan dock känna det efter en heldag i naturen, men det är en komplex känsla som inte kan reduceras ned till ”träningsvärk” eller ”energiboost”. Det brukar vara svårt att sätta ord på det, vilket i sig är ett tecken på hur komplexa system som påverkas kraftigt även under relativt kort tid.

Som min kollega Anders Szczepanski brukar säga: ”Serotonin kräver skit under naglarna”.
Han har helt rätt!

Här inunder kommer ett riktigt bra TED-talk med Warren Peters, och under länk till en nyligen publicerad studie om hur biologisk mångfald inte bara är viktig för biologin ”out there”, utan lika vital för vår egen insida:

 

5ecb92f72c67b

”Exposure to biodiverse natural environments carries ecological benefits—green spaces with higher eco-system function give children better exposure to pick things up from , for example, there are microbial compounds in soil that reduce stress and anxiety.

”Put simply, the more diversity in microbiota that children are exposed to the healthier they will grow up”

https://medicalxpress.com/news/2020-05-microbiome-rewilding-biodiverse-urban-green.html

Föda ur ett evolutionärt perspektiv

bow

Ett sunt perspektiv att ha är att se på sin nutid med historisk kunskap.
Ju bättre vi förstår vår evolutionära historia, desto mer kunskap om vår situation och funktion idag kan vi få.
Just ämnet mat har gått ifrån att vara en vital förutsättning för överlevnad till att med tiden och modern utveckling bli en av våra största sjukdomsorsaker. Det har på senare år även blivit ett av de mest stigmatiserade ämnena man kan närma sig.
Diskussionen har blivit allt mer populistisk, aktivistisk och extrem. Ofta används etik, moral och miljö som slagträn i denna nutidsdebatt. Även om syftet kanske är gott så missas kärnan av problemet totalt. Ändrar vi inte vårt förhållningssätt kvalitativt och kvantitativt till föda med hänsyn till vad vi under miljoner år har utvecklats för h<kommer det inte att hända något markant vare sig hälso- eller miljömässigt. Lösningen är inte att byta ut en makronutrient till en annan ex. från kött till grönsak. Nej, lösningnen är att äta rätt utifrån person, klimat, årstid, ålder och framför allt att sluta slösa så vansinnigt. 40% av all producerad föda kastas. Och slösa gör alla moderna människor – veganer som köttätare – eftersom livsmedelsindustrin ger oss det vi efterfrågar. I den moderna tidsbristens samhälle efterfrågar vi enkla lösningar. Problemet med dessa enkla lösningar är att vi förlorar något.  Nämligen kvalitet och innehåll. Näringsinnehåll som måste ersättas med ytterligare konsumtion i form av piller och pulver.

I sammanhanget rekommenderas varmt professor Göran Burenhults ”Maten, evolutionen och hjärnan”. Frågor som vad som egentligen hände med våra matsmältningsorgan då vi en gång i tiden ställde oss på två ben spelar faktiskt än i dag roll. Vad har våra ögons funktion med födan att göra? I skenet av evolution och historia kan vi bättre förstå vilka vi är och hur vi fungerar både som art och individ.

Tar vi tag i detta lär vi oss mycket om oss själva och vår jord. Genom ökad kunskap om vår egen historia har vi kanske större möjligheter att hitta kreativa, långsiktiga och sunda lösningar för framtiden….

Weston A. Price Foundation är en bra resurs för ett långsiktigt hållbart perspektiv på hälsa och föda.

Länkar här till en kort podcast – och människans tidsresa med mat – med Dr. Bill Schindler – professor i antropologi och arkeologi samt ansvarig för ”the Eastern Shore Food Lab” vid Washington College.

https://www.westonaprice.org/podcast/169-million-year-old-food/?fbclid=IwAR1HpMzgjYejmoo8HAy2ejnUZRNQd-Au53o2sJzv3zjDS4b-SONKdfiyASg

Paleo-diet

Ett ohållbart samhälle?

Jag har under några år arrangerat föreläsningar med professor emeritus Göran Burenhult. Göran är otvivelaktigt ett tungt namn inom arkeologin internationellt, och har stor erfarenhet och kunskap om bl a ursprungskulturer – framförallt i Oceanien och Sydostasien. Hans material täcker arkeologi, antropologi och kulturvetenskap. På senare tid har hans fokus för publikation legat på föda, hälsa och livsstilskunskap ur ett evolutionärt perspektiv. Med detta engagemang är han också en opinionsbildare av rang.

burenhult

Få har den teoretiska kunskap och de förstahandserfarenheter som Göran har. Jag har själv lärt mig mycket genom att läsa och lyssna på honom och kan varmt rekommendera hans böcker. Tanken är att här publicera några av de artiklar han författat för tidskriften ”Medicinsk Access”.

Artikeln här tar upp Homo Sapiens hälsa ur ett evolutionärt perspektiv och finns på sidorna 18 – 27.

Mer information om Göran hittas på:

www.burenhult.se