I samarbete med Vårdnäs Stiftsgård genomförde vi i helgen ”Into the Wild – Winter Edition”
Så mycket till vinter blev det dock inte, mer tidig vår. Strålande väder i fantastiska omgivningar med en fint sällskap blev det dock. Namnet ”INto the Wild” är ju också relativt. För den som inte är som inte är så naturvan var det troligen ett äventyr. Även om det är en ansenlig sträcka att gå i olika terräng är arrangemanget omgärdat av säkerhet och god bekvämlighetsstandard.
Fokus ligger istället på inkännande och relationsskapande. Gruppen bestod av 13 personer från olika håll och kanter. Under omväxlande konverserande och tyst vandring tog vi oss fram genom kulturlandskap och urskog. De övningar i Evotraining vi gjorde syftade till att skapa connection till sig själv, till en vandringskamrat och till omgivningen. Naturkontakt är en central del i vår aktivitetsform och att medvetandegöra i vilket tillstånd jag rör mig fram i är viktigt. Ju mer sympatikusdominans jag har i mitt nervsystem desto mindre kontakt med den kontext i vilken jag befinner mig i har jag. Inte minst märks det på hur nära andra djur håller sig oss. ”Vildmarken” med dess innevånare är inte milsvidder bort, nej de är på precis rätt behörigt avstånd från oss för att vara i säkerhet. Det är närmare än vi tror, och med rätt sinnesnärvaro och mentalt tillstånd utstrålar vi mindre fara. När vi utstrålar mindre ”alarmtillstånd” i mental och fysisk hållning, kommer vår omgivning närmare. Inklusive resten av djurlivet. Detta blir inte minst tydligt då man börjar lyssna till och förstå fåglarnas kommunikationsmönster runt omkring oss. Det är de som verkligen är ”the world wide web” i vilket information om händelser och aktörer på en plats sprider sig snabbare än någon kan röra sig. Alla djur förstår fågelsång. Det kan även vi göra.
Jonas Ridderström gav matnyttig historia och information om landskapet vi rörde oss igenom och Mirjam Fors lade ut kontexten för det interna känslomässiga och andliga landskapet i form av tänkvärda övningar och ord.
Dagen avslutades med bastu och kallbad för de som så önskade – där klev ett gäng ordentligt utanför sin komfortzon och fick minsann blodad tand. Kul när man upptäcker att sådant som nyss var omöjligt ett ögonblick efteråt inte bara är möjligt utan faktiskt vitaliserande och energigivande. Dagens sista punkt var en gemensam middag runt en fantastisk vildssvinsgryta där fokus låg på lyssnandet. Den andra sidan av berättandet, vokalisering är ju naturligtvis lyssnande. Detta övas alldeles för lite idag i en tid av ständigt stimuli där alla försöker bräcka varandra i historieberättande, vare sig det handlar om reklam, social media eller verkliga livet. Vi lyckade fint med detta.
Även om väderleken mer låg åt vårvindarnas håll så handlar vintern om vissa kvaliteter.
Vintern kännetecknas av kyla, stillhet, tystnad. Sådant som ger utrymme för den reflektion och eftertanke som så ofta inte hinns med idag. Den handlar egentligen om återhämtning…på djupet. Att invänta de resurser som djupt inom oss vilar inför den kommande våren då processer livskraftigt tar fart för att under sommaren kunna blomma ut fullt. Vinterns kvaliteter är svåra och oattraktiva idag. Det är svårt att släppa taget. Att INTE göra något. Att vänta i stillhet. Men naturen – skapelsen – om man så vill fungerar ju inte enligt ständig aktivitet och ”lean-optimering”. Inte heller vår inre natur, Istället är det när vi vilar som miraklen sker. Under riktigt god sömn sker verklig rekreation. Smaka på det ordet; ”re-kreation”. Om-skapelse. Den processen är både fysisk, mental och känslomässig. Den behöver få plats. Det är i stillheten det sker av sig självt. Utan ansträngning.
Vintern – Vattenelementet i kinesisk medicin – är även förknippat med rädsla och viljekraft. Den naturliga rädsla som är vår överlevnadskraft hör hit. Att någonting är farligt och att jag kan vidta rätt åtgärder för att undvika det vittnar om att detta fungerar. I den här kontexten finner vi också bi-njurehormon och stresshormon som ju är de katalysatorer som bereder oss att snabbt överleva någonting som skulle kunna vara livshotande. Det är så vårt överlevnadssystem är gjort och så det ska fungera.
I det totslsäkrade samhälle vi idag lever i finner vi inte några verkliga överlevnadssituationer. Däremot lever den här delen av vårt autonoma nervsystem intakt. Detta bidrar över tid att vi bygger upp rädslor och oro för sådant som är diffust eller till och med overkligt. I en tillvaro där allting blivit farligt på ett oproportionerligt sätt blir vi trygghetsnarkomaner. I stället för att utöka och bibehålla våra fysiska, sociala, mentala och andliga förmågor krymper vi istället i förtid och blir lätt ”offer” för omständigheter.
Precis samma del av hjärnan och nervsystemet som vid kallbad skriker ”ta dig härifrån så fort som möjligt!!!” är det som talar till dig i vardagen när oproportionerlig oro för amorteringar, krig, sjukdomar, personer, arbetssituation och ”det okända” tar överhand. När vi över tid går omkring i detta tar det av våra energiresurser. Den här energiförlusten gör det svårare att frammana den viljekraft och styrka det krävs för att skapa verklig förändring. I stort bidrar även en sådan livssituation som här beskrivs till total avsaknad av viljekraft då bägaren så att säga hela tiden är full av sådant jag redan har. Oavsett det jag har i min skål möter mina äkta behov eller ej. Rensar jag inte här – tömmer skålen lite – så är det formligen omöjligt att överhuvudtaget veta vad jag vill. Det vi menar med denna vilja är att den manifesterar mina verkliga behov. Inte de illusioner som om 14 dagar måste ersättas av något nytt.
I detta är stillhet och att våga möta det jobbiga som vi kanske under lång tid undvikit att titta på viktigt. Det är där ny kompassriktning tas ut, där fröet kan slå rot.
Är det något vi bör ta till oss och tänka lite extra på i en tid där alla årstider och vår inre miljö fått en likartad struktur är det kanske detta. Att det är i verklig stillhet och tystnad som vi hör och ser som klarast. Stannar vi i det ett tag blir det lättare att ta ut rätt kompassriktning i tillvaron framöver.
Nästa vandring sker i Vårens tecken med allt vad det innebär. Då är det kraft som ska fram!
Stort tack till alla inblandade – kollegor från Vårdnäs och till er i den fantastiska gruppen!
Foton: Marie Gideonsson
evotrain.wordpress.com 