Hela Kroppen

david walk
Min son David, 5 år, beger sig ut på äventyr i eklandskapet. Utrustad med obligatorisk pinne.

Hela kroppen behövs för att lära

Ögon kan se och öron kan höra
Men händer vet bäst hur det känns att röra
Huden vet bäst när någon är nära

Hjärnan kan tänka och kanske förstå
men benen vet bäst hur det är att gå
Ryggen vet bäst hur det känns att bära
Hela kroppen behövs för att lära

Om vi skall lära oss nå´t om vår jord,
så räcker det inte med bara ord.
Vi måste komma den nära:
Hela kroppen behövs för att lära.

– Leif Kristiansson

 

”If we sell you our land”

chief seattle

”The President in Washington sends word that he wishes to buy our land. But how can you buy or sell the sky? The land? The idea is strange to us. If we do not own the freshness of the air and the sparkle of the water, how can you sell them? Every part of this earth is sacred to my people. Every shining pine needle, every humming insect. All are holy in the memory and experience of my people.

We know the sap which courses through the trees as we know the blood that courses through our veins. We are part of the earth and it is part of us. The perfumed flowers are our sisters. The bear, the deer, the great eagle, these are our brothers. The rocky crests, the juices in the meadow, the body heat of a pony, and man, all belong to the same family.

The shining water that moves in the streams and rivers is not just water, but the blood of our ancestors. If we sell you our land, you must remember that it is sacred. Each ghostly reflection in the clear waters of the lakes tells of events and memories in the life of my people. The waters murmur in the voice of my father’s father. The rivers are our brothers. They quench our thirst. They carry our canoes and feed our children. So you must give to the river the kindness you would give any brother.

If we sell you our land, remember that the air is precious to us, that the air shares its spirit with all the life it supports. The wind that gave our grandfather his first breath also receives his last sigh. The wind also gives our children the spirit of life. So if we sell you our land, you must keep it apart and sacred, as a place where man can go to taste the wind that is sweetened by the meadow Flowers.


Will you teach your children what we have taught our children? That the earth is our Mother? What befalls the earth befalls all the sons of the earth.


This we know: The earth does not belong to man; man belongs to the earth. All things are connected like the blood that unites us all. Man did not weave the web of life; he is merely a strand of it. Whatever he does to the web, he does to himself.

One thing we know: Our God is your God. The earth is precious to him and to harm the earth is to heap contempt on its Creator. Your destiny is a mystery to us. What will happen when the buffalo are all slaughtered? The wild horses tamed? What will happen when the secret corners of the forest are heavy with the scent of many men and the view of the ripe hills is blotted by talking wires? Where will the thicket be? Gone! Where will the eagle be? Gone! And what is it to say goodbye to the swift pony and the hunt? The end of living and the beginning of survival.


When the last red man has vanished with his wilderness and his memory is only the shadow of a cloud moving across the prairie, will these shores and forests still be here? Will there be any of the spirit of my people left?


We love this earth as a newborn loves its mother’s heartbeat. So, if we sell you our land, love it as we have loved it. Care for it as we have cared for it. Hold in your mind the memory of the land as it is when you receive it. Preserve the land for all children and love it, as God loves us all.


As we are a part of the land, you too are part of the land. This earth is precious to us. It is also precious to you. One thing we know: There is only one God. No man, be he Red Man or White Man, can be apart. We are all brothers.”

Noah Seathl, Chief of the Suwamisu Tribe. SEATTLE
Written in the year of 1854

 

Längtan till Landet

En fin Valborg tillönskas er alla!
Människans primala instinkt och behov att samlas omkring elden ska lämnas därhän denna gång, men vad passar väl bättre (även anknutet till föregående inlägg) än ”Längtan till Landet” (eller Vintern rasat.. som många känner den). Kanske är det så att om vi enbart hört den så har vi inte helt lyssnat och smakat på orden. Ta det tillfället i akt nu. Det är en fin och relevant text, skriven av Herman Sätherberg år 1839.
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
Drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
Solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse,

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Växtblindhet och Vitamin N

Det finns numera något som kallas växtblindhet. Åkomman hamnar i samma raster som det Richard Louv kallar ”Nature Defificiency Disorder” vilklet är än följd av brist på vitamin N (Natur). Alltfler forskare inom medicin, psykologi, beteendevetenskap, neurofysiologi mm börjar tala på liknande sätt. Att den pandemi vi verkligen borde vara oroliga för är den som kommer smygande under ytan över längre tid. Ett sådant faktum att det varje år dör 300 personer i Sverige på grund av luftutsläpp (primärt från stadstrafik) och att det i de riktigt stora urbana områdena globalt är, och kommer vara, en formlig epidemi av fr a lungcancer borde resultera i resoluta åtgärder.

Över 90% av världens befolkning bor i områden där luftföroreningarna klart överstiger gränsvärden satta av WHO. Med FN’s 17 globala mål (som initialt verkar som ett allmänt gott, men under ytan tveklöst handlar om andra saker och har andra drivkrafter än hållbarhet och kommer resultera i en en total globaliserad urbanisering) kommer denna siffra ligga mycket nära 100%. Detta har mycket lite med CO2 att göra. Förvisso är många utsläpp knutna till fossila bränslen, men också i tillverkningen av de nya miljövänliga alternativen finns stora utmaningar. Det stora problemet är agendan som redan är satt och som de flesta av oss inte reflekterar över då det är den värld vi tar för ”verklig”.

Det är i denna kontext djupare naturkontakt, evolutionsbiologisk kunskap och verkliga relationer till oss själva, varandra och vårt habitat spelar roll. Kunskap, reflektion och medvetna val skapar handlingsburenhet och förändring, inte aktivism.

Har man inte sett ”Giftet i luften” så finns den fortfarande på SVT Play:

https://www.svtplay.se/video/25693852/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-giftet-i-luften?info=visa

De blir tydligt hur vår människoskapade och fragmentariskt artificiellt uppdelade värld får oönskade ”bieffekter”. Fatala sådana. Mycket beror på vattentäta skott mellan de olika delana i det moderna livet och att åtgärderna för att ”rätta till” dessa bieffekter i sig sker i lika vattentäta skott. OM vi nu ska på bo i extremt människotäta städer så skulle stadsplanerare, forskare inom hälsa, miljö, biologi, evolutionsbiologi, beteendevetenskap, psykologi behöva arbeta tillsammans. Det kommer aldrig att ske, och orsakerna där är många.
Vad vi däremot kan göra är att slå ett öga på hur människan under hundratusentals år levt livet här på jorden. Det innebär inte att vi kan eller ska gå tillbaka i tiden. Men det finns onekligen vissa ”sanningar” som är hårt knutet till vår fysiologi, vår hjärna och nervsystem, vår sociala samvaro, vårt obligatoriska behov av den jord vi lever på och av, den luft vi andas och de andra djurarter som vi står i ytterst komplext och oöversiktligt samband med. Denna kunskap går att finna i det som (idag osexigt) går under namnet Traditioner.  Alla traditioner är inte av godo, men blickar vi tillbaka på de kulturer (som till del ännu finns idag) i vilka människor fungerar optimalt så går det att extrahera några gemensamma nämnare, och det oavsett var på jordklotet de finns.

egoeco evo

Här följer en artikel på temat ”växtblindhet” från Ekolådans veckobrev skrivet av Anette Dieng:

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Med ögon känsliga för grönt

Många lever med och nära naturen, andra lägger knappt ens märke till den. Anette Dieng skriver om fenomenet växtblindhet.

Stadsbornas intresse för att vistas ute i naturen har ökat markant den här våren. I en tid då vi uppmanas hålla avstånd till varandra, ser många skogen som en säker plats för både aktivitet och återhämtning. En som hoppas att det intresset ska hålla i sig är Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

”Urbaniseringen har bidragit till att folk i städerna har tappat kontakten med naturen, så till den grad att många knappt lägger märke till den längre. Fenomenet kallas växtblindhet och kännetecknas av en oförmåga att se och uppskatta växterna vi har omkring oss.”

Det var i slutet av 1990-talet som de amerikanska biologerna och naturvetarna James Wandersee och Elisabeth Schussler introducerade begreppet efter att ha uppmärk­sammat bristande växtkunskaper bland barnen i landet. Barnen visste en del om djuren i närmiljön, men nästan ingenting om växter

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Att växter inte fångar vårt intresse på samma sätt som djur har många förklaringar menar Bente Eriksen och nämner några.

”Vi tenderar att lägga märke till djur i första hand, eftersom de liknar oss. Växterna som står still, växer tätt, ofta har samma färg och inte heller utgör något direkt hot mot oss, verkar vår hjärna klumpa ihop och filtrera bort som mindre viktiga. Våra vitt skilda sätt att kommunicera på bidrar också till att vi inte ser, hör och förstår varandra.”

Växtblindhet inbegriper också okunskap om vilken betydelse växter har för livet på jorden.

”Många vet nog innerst inne om att det finns något som heter kretslopp i naturen. Men hur det hänger ihop med den egna växtkunskapen kanske folk inte ser. Jag menar inte att alla måste bli experter och disputera i botanik. Jag tycker bara att det är ­viktigt att vi öppnar upp för växternas behov av vår respekt och omtanke. Vi vet egentligen väldigt lite om vilken roll de olika växterna spelar i den ekologiska väven, vi har inte ens upptäckt alla växter än. Men en sak vet vi säkert och det är att vi inte kan existera utan dem. Förutom det livsviktiga syret får vi vår mat, medicin, kläder, energi och mycket annat från växtriket.”

Och till sist några råd till den som vill förhindra växtblindhet.

”Börja med att ta en noggrannare titt i ditt närområde”, tipsar Bente Eriksen.

”Böj dig ner och se att det är skillnad på en växt och en annan. Den nya nordiska floran (Bonnier Fakta) med målade bilder, korta texter och utbredningskartor kan vara till hjälp på din exkursion. Vill du gå tillsammans med andra vetgiriga erbjuder botaniska trädgårdar runt om i landet en rad spännande program. Men framför allt, väck barnens intresse för växter, skapa positiva naturminnen tillsammans och låt er förundras över det fantastiska liv som växterna utgör.”

Skrivet av Anette Dieng

 

https://ekoladan.se/veckobrev/med-ogon-kansliga-for-gront

Natural Born Heroes

Heroes are protectors, and being a protector means having strength enough for two.
Being strong enough to save yourself in not good enough:
you have to be better, always, than you´d be on your own.

Christopher McDougall har skrivit den populära ”Born to Run”. Vad de flesta inte vet är att uppföljaren – ”Kraftprovet” är ännu bättre, och träffar ännu rättare om man är en Evotrainer. Den slår an i en verklig historia från Andra Världskriget, som för de flesta är helt okänd, samtidigt som den öppnar medvetenheten och förståelsen för vad vi egentligen är skapta för och kapabla till. Det är så mycket mer än vad vår vardag idag tillåter. Den är omdefienerar även den gängse hjälten i både den feminina (the Sage/Yin) och maskulina (the Warrior/Yang) principen vilket är enormt uppfriskande. Vi behöver både mer robusthet, mod och styrka tillsammans med empati, visdom och tillit. Först då är vi rätt utrustade för framtiden. Det märkliga är att allt detta ryms i barnet, men vi gör vårt bästa för att omforma våra yngre till små vuxna allt för tidigt idag.

Boken rekommenderas varmt, likaså föreläsningen här ovan. 🙂

”Ät mer fett. Drick mindre vatten. Och vad du än gör – besök aldrig ett gym!
Christopher McDougalls träningsråd påminner inte om ­någon annans, och det gör inte hans böcker heller.
I bästsäljaren Born to Run – jakten på löpningens själ avverkade han ett ultramaratonlopp i Mexiko, och fick av bara farten miljontals människor världen över att börja springa annorlunda. I Kraftprovet – jakten på vår glömda kunskap om styrka och uthållighet tar han sig upp på Kretas sylvassa bergstoppar, där han finner helt nya insikter om människans fysiska och psykiska förmåga.
Christopher McDougall följer fotspåren efter det gäng som ­kidnappade en tysk general framför ögonen på tiotusentals fiende­soldater, mitt under brinnande världskrig. Hur ­lyckades en misslyckad konstnär, en hobbypoet och några fåra­herdar ­genomföra ­en sådan hisnande och krävande kupp? Sökandet efter svaret tar McDougall från slitna bakgator i London till brasilianska paradisstränder. Överallt möter han människor som bemästrar nutidens utman­ingar med hjälp av ­urgamla metoder.

Born to Run fick läsarna att hoppa av löpbandet, ur sina skor och ut i ­naturen. På samma sätt kommer Kraftprovet– en hals­brytande blandning av historieskildring och gonzoreportage – få dig att vilja klättra, simma, kasta och hoppa på ett sätt som du aldrig har gjort förut.”

men and woman

Ravinen – EVOtraining Utepass 16 maj!

Den 16 maj kör vi en halvdag i Stjärnorpsravinen, precis bredvid Stjärnorps Slott.

Ravinen är en bäckravin som mynnar ut i sjön Roxen. Den har både lättillgängliga och mer svårtillgängliga delar med urskogskaraktär. Det är lite som att kliva in i en annan värld och det finns fullt av mer sällsynt flora och fauna.

Mängder med roliga och utmanande rörelsemål och trails i fantastisk miljö utlovas.

Stjärnorp

En smula lokalhistoria för att veta något om marken vi beträder:

Namnet Stjärnorp (1535 Skernetorp) kommer från slottet. Förleden är ånamnet Skärna från skerna, som betyder ‘skåra’. Stjärnorps slott och slottsruin ligger vid Stjärnetorpsåns djupt nedskurna lopp. Efterleden är torp, ‘nybygge’

Stjärnorps slott uppfördes 1655-62 för fältmarskalken Robert Douglas och hans hustru Hedvig, född Mörner.
Robert Douglas var en av de många skottar som gick i svensk tjänst under Gustaf II Adolf. Från sitt elddop vid Lützen 1632, där han blev svårt skadad, blev han friherre, greve och marskalk. Hustru Hedvig överlevde honom i 40 år och skötte Stjärnorp. Även i nästa generation styrde en kvinna, Beata Stenbock. Hon härskade på gården i 17 år, sedan maken Gustaf Douglas dött 1705 och deras son Wilhelm suttit fängslad i Ryssland 1709-22.
En vådeld förstörde alla byggnader den 12 maj 1789. Slottskapellet återställdes samma år för att sedan bli församlingskyrka 1810 när Stjärnorp blev en egen socken. Den lyder numera under Vreta Kloster. Familjen återställde senare flyglarna, men saknade medel att reparera slottet och sålde Stjärnorp 1806. Nuvarande byggnader har byggts om flera gånger utan att förändra grunddragen. Det var då, som nu, ytterst ovanligt att en egendom orkade med en ekonomisk påfrestning i den storleksordningen.

Familjen Douglas äger alltjämt Stjärnorp. Egendomen är numera främst baserad på skogsbruk, något som bl a möjliggör vården av byggnader, ruinen och inte minst naturen på gården.

Sägnen om Bjärn och Skir

Stjärnorp har redan tidigt varit centrum i en rik legendflora av högst varierande slag. Man berättade om jättarna Skir och Bjur, som bekämpade varandra bittert. I den slutliga striden sårades båda dödligt och jätten Skir drunknade i Roxen när han skulle tvätta sina sår. Han förvandlades därefter till ett andeväsen som Stjärnorps fiskare.

 

Tid: 09.00 – 14.00. Vi träffas 09.00 på parkeringen vid Stjärnorps Slott.
Klädsel: efter väder – oömt och rörligt.
Medtag egen lunch/fika, vatten, kaffe, ev. sittunderlag och ett nyfiket sinne!
Ett ombyte kan vara bra att ta med om man vill ägna sig åt balansakter över vattnet, vilket inte är ett måste….men väldigt roligt.
Kostnad: 350:- inkl moms. Betalas kontant på plats eller med Swish enligt anmälningslänken nedan.
Anmälan görs senast 11 maj på denna länk:

https://forms.gle/2J4uDihAa3NCqSuX8

 

Glad Påsk!

905a60ea9457ac7efda04fb82f5913a7

Under Påsken har vi inga ordinarie pass.
Nästa vecka kör vi som vanligt – onsdag lunch 11.00 i Trädgårdsföreningen och söndag 18.00 då vi har det sista innepasset.

Förutom detta Kör vi ett Urskogspass lördag 18/4 – se tidigare inlägg här på sidan.

Väl Mött med önskningar om en fin Påskhelg för er alla!