Glad Påsk!

905a60ea9457ac7efda04fb82f5913a7

Under Påsken har vi inga ordinarie pass.
Nästa vecka kör vi som vanligt – onsdag lunch 11.00 i Trädgårdsföreningen och söndag 18.00 då vi har det sista innepasset.

Förutom detta Kör vi ett Urskogspass lördag 18/4 – se tidigare inlägg här på sidan.

Väl Mött med önskningar om en fin Påskhelg för er alla!

EVOtraining som en del i ett större sammanhang.

SOLA – Scandinavian Outdoor Learning Academy

SOLA-logooriginal

Under snart tre kvartal har jag tillsammans med kollegor inom Outdoor Learning, pedagogik och friluftsteknik mm arbetat med att skapa ett nätverk för befrämjandet av utomhusvistelse och naturkontakt. Helt oavsett om det gäller barn och ungdomar, vuxna eller äldre är detta både en rättighet och ett ursprungligt behov.

Det som drivit på min egen entusiasm i denna fråga är framförallt när jag ser hur illa ställt det på kort tid blivit inom barnomsorg och skola, vilket på vissa håll (och tyvärr inte så få som man önskar) liknar barnförvaring. Detta fortsätter och oavsett om skolor fungerar bra eller dåligt är den genomgående trenden allt sämre. Någonstans mellan var tredje och varannan gymnasieelev klarar inte av att gå ut med ett slutbetyg.
Detta i sin tur medför att universitet och högskolor sänker sina intagningskrav och får ägna tid och resurser att på extra tid undervisa på gymnasial nivå. Detta är alltså en genomgående röd tråd, och då har vi inte ens talat om vad för kompetens och beredskap man ar för att komma ut på en arbetsmarknad. Görs inget här kommer resultatet bli enorma kostnad kunskapsmässigt, socialt och hälsomässigt. Det går fort!

Strategin hitintills är att hälla allt mer resurser och pengar på problemet i tron om att det ska lösa sig. Som bekant kan man inte lösa ett problem genom samma sätt som vilket det uppstod igenom.

Faktum är att all forskning pekar på barns tidiga fria lek i utomhus och i naturnära miljöer som grogrunden för en fortsatt hälsosam utveckling motoriskt, kognitivt, socialt, emotionellt och psykologiskt. Lek är inte bara tidsfördriv, det är en förutsättning för fortsatt utveckling. Lek är heller inte idrott.

Jag har otrolig tur som kan omge mig med kollegor med både forskningsmässiga och praktiska meriter som inte går av för hackor och känner att jag lär mig mycket i detta sammanhang av ”de äldre”.

EVOtraining kommer vara en aktiv ingrediens i den här organisationens göranden, inte minst för att förebygga den ”rörelseanalfabetism” och ”bubbelplast-tillvaro” som på kort tid uppstått omkring många barn av idag.

Grit har vi inget bra ord för i det svenska språket idag. Det närmaste vi kommer är väl ”jävlar anamma”, vilket är vad det egentligen handlar om. Det fina med ökad naturvistelse ökar graden av ”grit” men även graden av återhämtning och nedvarvning. Naturen är en ”normaliserare” som utan att vi direkt lägger märke till det återställer många av våra interna system då de synkas i kontakt med de yttre.
Det är ju så snyggt så man nästan dör 🙂
Men tyvärr verkar dessa lösningar för ”enkla” för många, inte minst för de som sitter på samhällelig auktoritet och ekonomiska styrmedel.
Min kontring på det är – ”om det nu är så enkelt, varför gör så få det i sådana fall?”
Konsten är att leda in och bjuda in i denna riktning ifrån en verklighet som är strikt tidsstyrd, certifierad, kortsiktig (vad vi än låtsas så har vi faktiskt ännu inte ändrat på någonting på riktigt) och ängsligt för vad andra ska tycka och tro.
Det är här i vår utmaning ligger.

För den som är intresserad så går det fint att besöka organisationens hemsida här:

SOLA – Scandinavian Outdoor Learning Academy

Evotraining Urskog 18/4 2020


Lördag 18/4 är det åter dags för Evotraining i urskogarna söder om Linköping.
Vi kommer fokusera på smidig rörelse i terräng samt djupare naturkontakt med sinnesmeditation och parövningar.

Har du aldrig provat Evotraining men är nyfiken så är det ett utmärkt tillfälle!
Här nedan är några ögonblick från förra året i samma område.

 

Tid: 09.00 – 13.00. Vi träffas 09.00 på parkeringen vid ingången till naturreservatet.
Klädsel efter väder, oömt och rörligt.
Medtag egen lunch/fika, vatten, kaffe, sittunderlag och ett nyfiket sinne!
Vi kommer göra upp eld för den som vill grilla något enkelt eller värma på någonting.

Säby Västerskog finner du i kartan nedan.

 

 

Anmälan gör du senast 15/4 via länken nedan:

https://forms.gle/FQP4nFGJybBcZE1Y9

Att förstå fågelsång…

…är ett av de mest genuina sätten till djupare naturkontakt. Det finns två sätt att närma sig –

1. Att lära sig och förstå sångfåglar baslinje respektive alarm. Kan man detta utvecklas en djupare förståelse för vilka djur som rör sig i närheten och var dessa är….inklusive du själv. Det är verklighetens ‘World Wide Web’….de snabba informationsflöden som talar om vad som händer och var.

2. Att lära sig identifiera olika arters läten. Våren är en fantastisk tid för detta då naturen verkligen vaknar till liv. Du kommer bli förvånad över hur många grannar du har direkt inpå knuten som du aldrig lagt märke till.

En bra plats att börja denna resa på är din ‘hemliga sittplats’ (se tidigare inlägg). Det är på den du upprättar djupare relation med din omgivning. Blir du en del av platsen kommer du också inse att det är samma fågelindivider som finns nära dig, de är verkligen dina grannar. Men så länge vi tanklöst klampar in i deras vardag har de ingen lust att visa sig för oss, de håller sig precis där på utkanten av vår moderna perception. Men vi är ständigt övervakade, var så säker. Connecta och ändra på det! 😊

Ett bra sätt är att ta till vara på public service utmärkta serie i fågelsång i små, underhållande och pricksäkra avsnitt om våra vanligaste fåglar:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6658347

 

 

SARS-CoV-2 & Evotraining Del 1

ekorör

Inom Evotraining går vår syn på rörelse och hälsa genom rastret Individ – Stam – Habitat.
Då vi tränar tillsammans, genomför utbildningar och träningsresor behöver vi självklart ha en strategisk hållning till den rådande situationen. Syftet med denna text som är uppdelad i två stycken är att dels försöka skapa lite mer medvetenhet om vad riskerna är, vad vi kan påverka och hur detta påverkar vår verksamhet.

Known knowns & unknown unknowns

Min lärare i kampkonst brukar referera till

  • ”Known knowns” – det vi vet att vi vet
  • ”Known Unknowns” – det vi vet att vi inte vet
  • ”Unknown Knowns” – det vi inte vet att vi vet, och
  • ”Unknown Unknowns” – det vi inte vet att vi inte vet

Detta låter nästan som ett bröderna Marx-teorem, men är en sund metodologi att ha då verkligehten upplevs för komplex och rörig. Det blir då lättare att orientera sig, förstå, prioritera och bete sig sunt istället för att reagera på ren instinkt utan reflektion och medvetenhet. Det är mycket lätt att dras med i andras panik och rädslor.
Jag upplever att de som ingår i vår ”Evotraining-stam” generellt står stadigare med fötterna på jorden och inte lika lätt dras med i den alarmism som i övrigt verkar vara förhärskande. Det gör mig glad, positiv och fylld av tillförsikt. Jag har dock träffat många på min mottagning som är oroliga för egen och anhörigas skull, och tycker det är svårt att hitta riktigt information.

Då jag har förmånen att känna kunnigt folk både inom skolmedicin och i hälsobranschen utanför den så har jag försökt att fråga och lyssna mycket, och själv ta reda på så mycket som möjligt från flera olika håll. 30 års arbete med hälsofrågor har också bidragit till att jag åtminstone har observations- och orienteringsvana i sådana frågor.

Rörelse & naturkontakt är ju i själva verket nycklar till ett starkare immunförsvar, men i nuvarande läge behöver vi även tänka på hur vi kan bidra till att minska risken för smittspridning. Det är ingen ”raketforskning” direkt:

  • Var extra noga med att tvätta händer med tvål och vatten, eventuellt sprita dem.
  • Känner du dig lite krasslig eller sjuk bör du i nuläget uppsöka sjukvård eller stanna hemma, det finns gott om träningar att delta på i framtiden.
  • Undvik att röra vid ansikte, mun, näsa och ögon då du vidrört annat.
  • Om du hostar och nyser så täck för din mun och näsa, alternativt använd ett munskydd. Det är det de är till för – att proaktivt förhindra eventuell smitta till andra. Munskyddet skyddar inte dig mot smitta.
  • Håll dig uppdaterad om nyheter från Folkhälsoinstitutet.

Kom ihåg att trots de alarmistiska nyhetsrapporteringarna är expertisen enig om att för de flesta människor föreligger ingen allvarlig hälsofara pga Coronaviruset. Åtgärderna och den ökade försiktigheten handlar primärt om att på ett övergripande sätt få kontroll över smittspridning framför allt till utsatta grupper samt att hålla sjukvården i så god form den kan hållas.

Patogena faktorer – externa & interna

Innan skeptikerna helt avfärdar det följande vill jag påminna om att en mängd farmaka inom traditionell kinesisk örtmedicin framgångsrikt använts i bekämpning av bakterier och virus under mycket lång tid. Ett bra exempel är örten Ai Ye (kinesisk gråbo) för vilken den kinesiska farmakologen och malariaexperten Tu Youyou 2015 fick Nobelpriset i medicin. Under rådande förhållanden har försäljningen av ex. Cordyceps och Reishi slagit nya rekord i Asien. Huruvida dessa örter har verkan på Coronaviruset vet man inte ännu, men de har belagda stärkande effekter på immunförsvaret.

I traditionell kinesisk medicin anser man i huvudsak att sjukdom skapas på två olika sätt, nämligen av:

  1. Externa patogena faktorer; bakterier, virus, klimatologiska faktorer, strålning mm
  2. Interna patogena faktorer; föda (gift/fel typ av föda), förtryckta emotioner, brist på sömn & återhämtning, patologisk andning.

Den första kategorin handlar alltså om sådant som kommer från den yttre världen och som vår kropp ska ha kapacitet att hantera och skydda sig mot. Dessa förlopp är normalt snabba ex. akut infektion typ influensa.
Den andra kategorin handlar mer om sådant som (akut eller långsiktigt) belastar kroppen på ett sådant sätt att vår motståndskraft och vitalitet blir nedsatt. Dessa förlopp tar normalt längre tid och är klart sammanlänkat med livsstil ex. diabetes typ 2 pga felaktig kost och brist på rörelse.
När vår resiliens blir nedsatt (genom nr. 2), drabbas vi lättare av den första kategorin patogener. Denna andra kategori talas det mycket lite om, och vi kommer ta upp den i detalj i den andra delen av denna artikel då det ju är här vi faktiskt har stor möjligt att påverka och förbättra.

Ur TCM-synpunkt är det aktuella Coronaviruset klassat som nr. 1 här, en extern patogen. Det som här följer är ingen kinesisk medicinsk approach, utan det som idag är känt inom skolmedicinen beträffande viruset.

Karaktäristik

Det säregna för SARS-CoV-2 är att:

  • den för de flesta ger lindriga eller ibland inga symtom alls (asymtomatiskt).
  • den verkar primärt smitta inom familjen eller i kontexter där man vistas länge och med tätare kontakt.
  • den har hög smittsamhet, just därför att den inte ger så kraftiga symtom och smittbärare inte känner sig särdeles sjuka och då rör sig som vanligt i samhället.
  • den har högre dödlighet än vanlig influensa för äldre och multisjuka.
  • den verkar inte smitta till/ge symtom hos spädbarn, barn och unga.
  • jordens population inte har någon typ av immunitet (som är fallet vid många andra virussmittor) då detta virus till avgörande delar är ”nytt”.
  • man smittar även under inkubationstiden (tiden från smittotillfället till de första symtomen. I detta fall är inkubationstiden 2 – 14 (30) dagar.). UPPDATERING 200318: Man verkar nu ha sett att viruset INTE är så smittsamt som man först trott. Det verkar inte smitta under inkubationstiden som först trott. Tvärtom är det då man uppvisar symtom ett par dagar innan insjuknandet och på följande vecka till tio dagar som man är smittsam.
  • man verkar även kunna smitta efter att man blivit friskförklarad.
  • man kan återigen insjukna efter att ha blivit friskförklarad.

Sammantaget är detta inte som en vanlig säsongsinfluensa. Men det är heller inget nytt ”dödsvirus” och vissa kommer inte ens märka att de blivit smittade, men just däri ligger problematiken och den höga smittorisken. Det primära problemet är den eventuella överbelastning som kan drabba sjukvården och att intensivvårdsplatser tar slut. Då kommer virusets dödlighet naturligtvis stiga. Eftersom vi har en sjukvård som redan på vissa platser är överbelastad och redan idag rapporterar resursbrister är detta problematiskt. Det vittnar dock mer om ett sårbart samhällssystem än om ett enskilda virusets karaktäristik, även om allt fokus nu naturligtvis läggs på virussmittan.

De enda sätten att idag begränsa smitta är att göra förändringar i folks vardagsvanor och rörelse i samhällen – personlig hygien och medvetenhet, restriktioner i rörelse och karantän. Dessa redskap är logiska men måste dock ”tajmas” rätt annars riskerar de att bli tandlösa insatser utan särdeles god effekt. Nu har man ex. gått från att fokusera på eventuella insjuknade utifrån (utrikes resande) till att fokusera primärt på de månniskor som jobbar inom vården fra in om äldreomsorgen då de är den största riskgruppen.

Det vi INTE bör vara är oroliga, ängsliga och rädda. Det är den sämsta möjliga plats vi kan möta det oväntade ifrån. Medias iver att ständigt ha sensationer och röda rubriker gör ingen nytta alls, tvärtom.
Här i första delen följer en översikt över ”known knowns” och ”known unknowns”.
I del två kommer vi ta upp vad som stärker respektive försvagar vårt immunförsvar, resiliens, robusthet och vitalitet.

SARS-CoV-2
(Severe Acute Respiratory Syndrome Corona Virus 2)

”De flesta fall är långt ifrån livshotande, vilket också är anledningen till att smittan kommer vara svår att begränsa”

”Ett troligt scenario är att 40% – 70% av jordens befolkning kommer blivit smittade. En del av dem kommer dock inte veta om det.”

– Mark Lipstich Prof. Epidemologi vid Harvard

coronavirus

Det råder fortfarande stor allmän förvirring, oro och okunskap om det nya Coronaviruset, inte minst uppumpat med medias upphaussade och alarmistiska attityd. Folk bunkrar mat och läkemedel, kändisar ”kommer ut” med att de har viruset, köper slut på munskydd utan att förstå funktionen av ett munskydd, man öppnar dörrar med armbågarna osv. Vissa av dessa beteenden kan vara befogade, andra rent dumdristiga.
De flesta av oss har säkert redan nu upplevt praktiska följder i samhället av viruset (vars utbrott på allvar inte ens har börjat i Sverige ännu såvida vi inte förekommer det.). Fallande börskurser, inställda möten och arrangemang, stängda skolor och att resor blir inställda är en del av åtgärderna för att begränsa spridning. Redan nu ser vi att vårdguider och initiala kontakter med sjukvården börjar överbelastas p.g.a. människors utbredda oro. Då detta tar både tid och resurser från de som faktiskt kan behöva sjukvårdsinsatser i nuläget är det ju önskvärt att så mycket oro som möjligt dämpas med kunskap och sunt förnuft. Panik och ångest är några av de sämsta tillstånden att agera utifrån.

I min verksamhet träffar jag var vecka kunder som är oroliga, men också okunniga om exakt vad det är de är oroliga för. Det är svårt att reda i informationen idag och oftast hörs bara den som skriker högst. Bara de senaste veckorna har en formlig armé av självutnämnda experter inom smittspridning befolkat morgonsoffor och nyhetsprogram. Med det sagt är det inte en enkel sak att reda i, då det inte finns något facit. Viken strategi som är bäst är mycket svårt att utröna förrän i efterhand. Det är dock bra att gräva efter information på flera olika ställen både virtuellt och reellt.

Folkhälsomyndigheten och statsepidemolog Anders Tegnell

57000c41-a59b-4a25-8965-6804f981126b

En föredömligt sansad och kunnig röst som står pall för reportrars idel uppviglande frågor kommer från statsepidemolog Anders Tegnell och hans medarbetare. Folkhälsomyndigheten har fågelperspektiv, expertis, internationell kontakt och erfarenhet. Till skillnad från alla som de senaste veckorna i media titulerat sig sakkunniga inom smittspridning och andra närliggande medicinska områden har Tegnell förberett sig för den här smittan i över 30 år. Han blev läkare 1985 och byggde under 90-talet upp Sveriges första högisoleringsvård för att vårda högt smittsamma patienter i Linköping. Han är f.d. chef för smitt- och skyddsenheten vid Socialstyrelsen och är en av de ansvariga för vårt lands pandemiplan.
Folkhälsomyndigheten har beskyllts för senfärdighet och annat. Det vi behöver inse är att många länder agerar på samma linje som Sverige. Anledningen till att andra inte gör det är bl a att de har andra politiska system där ex sjukvård ligger under statens direkta makt. Här i Sverige har vi regioner. Det är ett helt annat system för beslutsordning. På gott och ont. Men man behöver nog inse att de nationella strategierna till stor del inte enbart är en medicinsk och vetenskaplig fråga. Till största delen handlar den om vad för samhällsmodell vi har.
I detta fall är Folkhälsoinstitutets råd myndiga och värdefulla.

Vad är Coronavirus? – Known Knowns

Coronavirus är en stor grupp av virus. Historiska exempel är SARS (2003) och MERS (2012). Inom denna stam finns en mängd mutationer och varianter. Viss immunitet byggs upp för vissa av dessa virus då man i princip utsätts årligen för dem.
Det senaste viruset är på avgörande delar annorlunda uppbyggt och människan verkar inte ha någon immunitet sedan tidigare som är verksam mot SARS-CoV-2.

Symtom – Known Knowns

Symtomen från det senaste Coronaviruset, som blev känt i december 2019, är mycket lika förkylning och vanlig säsongsinfluensa – feber, trötthet, ont i halsen, torrhosta, andningsbesvär och förhöjd puls. Många verkar dock få mycket lindriga symtom eller till och med vara helt asymptomatiska.
Kända komplikationer är sekundär bakteriell infektion av luftvägarna, svår pneumoni (lunginflammation), njursvikt, sepsis (blodförgiftning) och andningssvikt.

Av 55 000 fall har man sammanställt följande symtomlista:

  • Feber 87,9%
  • Torrhosta 67,7%
  • Trötthet 38,1%
  • Ökad produktion av slem och saliv från det respiratoriska systemet 33,4%
  • Andfåddhet/andnöd 18,6%
  • Ont i halsen 13,9%
  • Huvudvärk 13,6%
  • Frossa 11,4%

Ursprung? – Known Unknownswuhan

Virusets ursprung är inte helt okomplicerat att spåra, men den officiella versionen är nu att viruset spridits från en fladdermus till orm till människa och sedan vidare mellan människor. Platsen för ursprunget tillskrivs en matmarknad i mångmiljonstaden Wuhan i Kina. Man har dock hittills inte hittat några djur som bär på viruset på denna matmarknad. Själva mutationsordningen mellan djur är även den helt oklar. Vid senare studier och spårning har det dessutom visat sig att de först insjuknade inte alls haft någon kontakt med någon matmarknad i Wuhan alls.
Enligt forskare som undersökt virusets Genom har man sett att det är mycket likt SARS-viruset, men att det även finns en ny sekvens från ett annat virus. Detta anses av vissa forskare inte kunna uppstå på naturlig väg. Det här har i sin tur gett upphov till en rad andra teorier angående virusets ursprung, men detta är ovidkommande för denna text då syftet istället är att fokusera proaktivt och på hur vi hanterar den situation som redan uppstått.

Epidemi eller pandemi?

I de fall en infektionssjukdom smittar till en stor del av befolkningen i ett land eller en världsdel kallas det för epidemi. En pandemi blir det om sjukdomen smittar stora andelar av befolkningen på minst två kontinenter eller i många länder och då sprids globalt.

Årligen drabbas vi av säsongsinfluensa som orsakas av virus. Denna smitta drar över hela världen, vanligen från Asien för att sprida sig över jordklotet. Varje år insjuknar flera hundra miljoner människor upp till en miljard i dessa årliga influensaepidemier. 200 000 – 700 000 människor dör årligen i sjukdom relaterad till den årliga influensan.

Pandemier får egna namn, några kända sådana är Spanska sjukan 1918 – 1920 (mellan 50 – 100 miljoner döda), ”Asiaten” 1957 (ca 2 miljoner döda) och Hong Kong-influensan 1968 – 1970 (ca 1 miljon döda).

Sverige drabbades med omkring 300 000 insjuknade i Asiaten och 1 miljon svenskar fick Hong Kong-influensan.

Statistik blir verklighet genom de stora talen. Svininfluensapandemin 2009 hade en dödlighet på endast 0,03 % men då den spreds expansivt över jordklotet och drabbade mer än 760 miljoner människor så landade det total antalet dödsfall ändå på ca 300 000 personer.

Smittsamhet & dödlighet – Known Knowns & Known Unknowns

Då det inte finns någon effektiv behandling blir det primära målet att förhindra fortsatt spridning av infektionen till fler individer. Precis som vid annan respiratorisk sjukdom är den största riskgruppen äldre och multisjuka.

  • Hos 80% förlöper sjukdomen med ett milt förlopp, och därmed är prognosen sannolikt god för dessa insjuknade.
  • Viruset verkar hittills inte smitta nämnvärt till spädbarn, barn och unga eller också får de inte speciellt dramatiska symtom.
  • Dödligheten uppskattas till 1-2 % men varierar påtagligt mellan olika åldersgrupper.
  • Dödligheten är < 1% hos personer under 50 år och > 10 % hos personer över 80 år.

Hos de som dött fanns en hög samsjuklighet med sjukdomar såsom diabetes, hypertoni (högt blodtryck), cancer, kardiovaskulär sjukdom och kroniska luftvägssjukdomar. Det finns även fall av överträning registrerade bland avlidna i den yngre ålderskategorin. Överträning är sedan länge ett känt immunförtryckande tillstånd.

Viruset TWAR’s dominerande spridning hos orienterare på 90-talet är troligen ett exempel på hur hård belastning under långa tidsintervall förvandlar en stimulerande miljö till en negativ stressfaktor. Förutom att man är utsatt för väder och vind är naturen är full av mikrober, virus och bakterier. Dessa mikroorganismer är i naturliga fall stimuli till ett robust immunförsvar och hälsa. Men om man vanemässigt ligger på gränsen av kroppens kapaciteter förvandlas de till potentiellt skadliga. Inte av sina egna inneboende kapaciteter, utan pga vår egen decimerade förmåga att hantera och integrera dem i vårt eget mikrobiom och fysiologiska system.

Det är även denna patientkategori av multisjuka, äldre eller på annat sätt försvagade där den största dödligheten hittas vid andra virusinfektioner.

Dessa siffror bygger på statistik. De som kommer med i statistiken är de som söker vård och blir korrekt diagnosticerade. Här finns naturligtvis mörkertal framförallt i antal smittade. Korrektare siffror brukar gå att få fram i efterhand.

Vad dör man av?

Idag vet vi att det inte var virusen enkom som orsakade så många människors död i de stora virusvågorna i början av förra seklet. Det var sekundära bakterieinfektioner som vanligen resulterar i lunginflammation, vilket än idag är en vanlig dödsorsak på ålderdomen då vitalitet och immunrespons är låg.

För att få en helhetsbild måste vi också förstå att omgivning och miljö spelar stor roll. Att så många dog i början av förra seklet beror även på en lägre nivå av sanitet och hygien. En annan faktor som påverkar är självklart näring. Om den kost man äter är undermålig, som ex under första världskriget, så har det självklart effekt på det individuella immunförsvaret och motståndskraften. Idag har vi dessutom en ytterst kompetent intensivvård i de fall det behövs vilket också minskar dödlighet.

Den vanliga influensan drabbar årligen ca 1 miljon svenskar, vilket är ca 10% av befolkningen. De flesta blir mer eller mindre sjuka för att sedan tillfriskna. Av de insjuknade dör ca 200 – 1000 personer årligen vilket motsvarar ca 0,1% av de som insjuknat. Närmare 90% av de som dör är över 90 år gamla.

För att få perspektiv på antal (utan att negligera Coronavirusets dignitet) så dör årligen:

  • 90 000 svenskar (246/dag)
  • 250 – 500 svenskar i trafiken
  • 30 000 svenskar i hjärt- och kärlsjukdom
  • 23 000 svenskar i tumörsjukdom
  • 12 000 svenskar till följd av rökning
  • 5000 – 7000 svenskar pga. alkohol

Några av dessa sjukdomar/ohälsotillstånd/olyckor är i allra högsta grad påverkbara. Ändå attraherar de inte på långa vägar samma resurser som ett externt nytt hot som får våra system att lysa rött. Självklart sätter jag på inga sätt likhetstecken mellan en virusinfektion och rökning i sig. Men för att få en relation över de tal som ivrigt flaggas i media kan det finnas en poäng att jämföra med annat. Problemet är att vi hunnit bli vana vid dödstalen angivna här ovan, därmed minskar både dramatik och signifikans.

Som tidigare sagts är statistik i immunologi och smittspridning komplext och kan egentligen enbart fastställas relativt lång tid efter en smitta.

Mått och enheter – smittorisk/dödlighet/smittovägar

Smittorisk mäts i enheten Ro – R-nought. Det är ett mått på hur snabbt sjukdomen sprider sig. Ro är det genomsnittliga antalet personer som smittas från en infekterad person. Om Ro < 1 kommer infektionen att självdö. Om Ro = 1 kan den fortsätta att hålla sig vid liv och om Ro > 1 så sprider sig infektionen. Ju större Ro desto snabbare och större spridning.

Dödligheten hos ett virus anges i CFR (Case Fatality Ratio) och anges i procentenheter. Detta anger antalet döda i förhållande till antalet sjukdomsfall. Om antalet konstaterade fall är 10 000 och antalet döda är 200 så är dödligheten 200/10 000 = 2%

Vissa virus har stor spridningsförmåga – Ro > 1 – men låg dödlighet och blir då inte särdeles allvarliga. Andra har hög dödlighet men låg spridningsrisk – Ro < 1 – och kan då lättare kontrolleras trots större dödlighet.

En faktor som påverkar smittorisken är på vilket sätt viruset sprids. Detta kan exempelvis ske genom direktkontakt eller överföring av kroppsvätskor – ex kyssar och samlag. Smittsamheten är i ett sådant fall inte så hög då man inte har den typen av umgänge och kontakt med så många personer.

Direktkontakt kan dock även innebära att man får smitta från dörrhandtag eller allmänna ytor dit smittan kommit från annan person. Viruset överförs då från kontaktytan till händerna, från händerna till ansikte, ögon, näsa och mun när man rör vid dessa kroppsdelar. Coronavirus tros kunna överleva ca 48 timmar på sådana ytor.
I bla. Sydkorea har man uppnått stor begränsning av viruset på kort tid troligen genom att noggrant desinficera allmänna ytor i tunnelbanestationer, bussar och butiker.

Det är viktigt att förstå att Ro och CFR inte är inneboende egenskaper hos ett virus, utan är istället väldigt beroende på hur situationen individuellt och samhällsmässigt hanteras.
Dessa två värden blir markant annorlunda om alla i ett samhälle tvättar händerna noggrant, undviker kontakt med smittade personer, isolerar sig då man har symtom och iakttar andra försiktighetsåtgärder än om man inte gör det.
Det är upp till oss som individer och som samhälle att begränsa spridningen så mycket som möjligt.

Aerosol/droppsmitta

Det normala är att influensor sprids genom droppsmitta – att hostningar och nysningar sprayar kroppsvätska och saliv som då är smittsam. Sådana ”duschar” har en räckvidd på någon meter innan den drar sig mot marken. Ibland bildas dock mikroskopiska luftburna droppar – aerosoler – som faktiskt kan hålla sig svävande i luften under flera timmar och på så vis kan smitta även lång tid efter att en smittbärare lämnat platsen.
Det är bekräftat att SARS-CoV-2 kan smitta genom aerosoler. Aerosoler håller längre i kall luft vilket troligtvis är en anledning till varför de gängse vågorna av influensa kulminerar under vinterhalvåret. En annan anledning kan vara att vi har brist på solljus, utevistelse och fysisk rörelse och vistas mer inomhus i slutna utrymmen under vintern. Detta verkar försvagande på immunförsvaret och ökande på smitta genom ventilations- och klimatanläggningar i slutna utrymmen.

Munskyddmunskydd

Det finns olika typer av munskydd – de vanligaste är kirurgiska munskydd. Dessa är ju till för att bäraren ska förhindra ev smitta till omgivningen. Det är alltså inte ett skydd för dig som bär munskyddet, utan tvärtom. Så om du inte själv misstänker att du är sjuk så finns ingen anledning alls att bära ett liknande munskydd såvida det inte är en allmän anmodan för att förhindra smitta.

Inkubationstidinku

Detta är den tid det tar från smittotillfället till det att man uppvisar de första symtomen.
Vid vissa virus är man inte smittsam under inkubationstiden, utan först när symtom uppkommer. Man kan då effektivt isolera smittsamma personer eftersom de ju uppvisar tydliga tecken som ex. feber, hosta, halsont.

Beträffande det nya Coronaviruset är inkubationstiden 2 -14 dagar med några bekräftade fall på uppåt 30 dagar. Det är också bekräftat att man är smittsam även under inkubationstiden, då man alltså inte uppvisar några symtom. Detta förhöjer smittorisken Ro drastiskt då smittbärare inte vet om att de är det under relativt lång tid. Det är alltså mycket svårare att isolera smittbärare och således mycket svårare att begränsa smittan.

En speciell faktor för det nya viruset är att man även kan vara smittsam efter att man varit sjuk och blivit friskförklarad. Man kan även insjukna igen efter att ha blivit frisk från viruset.

Av de som blir smittade märker en del ingenting alls. Andra bli lite krassliga och kanske stannar hemma några dagar. En del blir så pass sjuka att de kommer uppsöka vård. Det är enbart denna senare kategori som kommer med i statistiken, såvida de blir korrekt diagnosticerade.

80% av de som hittills dött är äldre än 60 år, många är multisjuka.

Det är väldigt få barn inklusive spädbarn som blir sjuka. Detta är positivt och skiljer sig från den vanliga influensan där barn ofta drabbas.

Förekomsten av allvarliga komplikationer som är i behov av vård och eventuell isolering på sjukhus är också en viktig faktor.
För säsongsinfluensa är detta mindre än 1%, för SARS var det ca 15% och för Coronaviruset beräknas detta ligga på över 20%. Detta innebär stora belastningar på sjukvårdssystemet på kort tid. Om sjukvårdsplatserna tar slut – i synnerhet på intensivvården – får det som effekt att man inte kan isolera insjuknade personer och på så vis förhindra vidare smitta. Då ökar både spridning och dödlighet.

Slutsats – Known Knowns

Coronaviruset är betydligt mer smittsamt jämfört med den vanliga influensan. Den har också en dödlighet som är mycket högre. Eftersom det är ett nytt virus saknas naturlig immunitet som vid andra virus. man kan dessutom återigen insjukna trots att man blivit friskförklarad. Det är också oklart hur framtida ev vaccinationsförsök kommer att fungera just i detta avseende.
Det finns idag ingen medicinsk behandling eller något vaccin. Coronaviruset har potential att utvecklas till en mycket allvarlig pandemi. Det är alltså viktigt att vi är medvetna om hur vi beter oss och att inte vara dumdristig.

Oro, ångest och stress…och del 2

Oro, rädsla och stress är kända markörer som sänker immunförsvarets förmåga drastiskt. Det är dock smart att göra medvetna val som bygger på både kunskap och känsla. Förutom förebyggande försiktighetsåtgärder finns det finns gott om saker att göra för att stärka immunförsvaret. Detta fokuseras det inte speciellt mycket på, så i kommande artikel kommer vi gå in på immunförsvarsstärkande generellt och vad vi gör specifikt gör i Evotraining som går i denna riktning. Det är mer än de flesta tror…

Ta hand om er & väl mött på passen!

Naturkontakt – varför träna ute?

385-million-year-old-forest-discovered
Naturkontakt – Naturterapi

Vi tror på tesen om att all rörelse är en respons på något och att vår omgivning i hög grad styr kvaliteten på den rörelse vi utför. Vårt habitat – vår direkta närmiljö – bjuder med andra ord in till aktivitet och rörelse, eller inte. Jag har av och till diskussioner med en erfaren landskapsarkitekt och blir ju varse om vad som styr den verklighet som byggs upp runtomkring alla av oss som bor i en stad.
I en urban miljö spelar självklart landskapsarkitektur och stadsplanering stor roll. Trots att man egentligen vet bättre styrs idag det mesta i detta område av ekonomi. Då denna del inte är prioriterad, landar man allt som oftast i de minimikrav på utemiljö som finns. Ett färskt exempel är 4 utesoffor på 400 boende, fetbladiga långsamt växande buskar som kräver lite underhåll, stora platta gräsytor för lätt och snabb gräsklippning, lekplatser som ”ihjäl-säkras” så att ingen unge längre tycker att det är roligt att vistas där. Även om det heter ”lekplats” bjuder platsen längre ej in till Lek. En naturlig del i lek är en viss grad av risk och äventyr.
Det säger sig självt att man inte räknar med eller vill att människor ska vistas ute, utan inne i sina lägenheter. Och så gnäller vi sedan på att ingen är ute…
Det hänger ihop.

Den moderna människan har sedan början på 1800-talet iakttagit och vetat om sambandet mellan god hälsa och natur. Parker och grönområden har alltid varit en del i stadsplanering. Vid närmare eftertanke borde detta faktum ju egentligen inte vara vidare märkvärdigt då människan, liksom allt annat liv, är en del av naturen. Vår urbana tillvaro är fortfarande mycket ung i jämförelse med vår livsperiod i naturen.

Man har sedan länge sett korrelation mellan människor som spenderar mer tid i naturen och risken att drabbas av en rad koniska sjukdomar. Det är redan konstaterat att vistelse i ”grön miljö” stimulerar fysisk aktivitet och social interaktion. Man ser dessutom att exponering för vissa mikroorganismer i jord och växter verkar stimulerande på hormonsystemet ex. serotonin och immunförsvaret.
Det finns till och med studier som visar att vi får positiva hälsoeffekter av att ha krukväxter inomhus, och att dofta på blommor. Vi har det kanske mest av estetiska skäl, men tänker vi till så är det ju faktiskt ett försök att ta lite av naturen i våra rätvinklade, termostatreglerade och bekväma hem.

Forskning på hälsa & naturkontakt

De senaste 10 åren har utveckling av ny teknik öppnat upp för allt fler forskningsprojekt. Ett samband man ser och ännu ej fullt förstått är de fytokemikalier som träd avger och som människan andas in, förutsatt att vi spenderar tid i direkt närhet till träd och skog då.
Det samlade forskningsläget är baserat på lång tid och stor mängd. Över 10 år och totalt 290 miljoner människor spritt globalt i över 20 länder.

Omfattande japanska studier (initerat 2004 på begäran av japanska staten) på Shinrin Yoku (skogsbad) visar:

  • Reducerad kortisolnivå (stresshormon) i saliv
  • Reducerad hjärtfrekvens
  • Reducerad risk för hjärt- och kärlsjukdom
  • Lägre nivå på skadligt kolestorol
  • Reducerad risk för diabetes 2
  • Gravida kvinnor som vistades mer i naturen löpte mindre risk för att föda barn för tidigt samt minskad risk för underutvecklade barn.
  • Minskad nivå av adrenalin och noradrenalin (stresshormon) i urin
  • Normalisering av blodtryck
  • Förbättrad sömnkvalitet
  • Reducerad sympatisk nervaktivitet
  • Ökad parasympatisk nervaktivitet
  • Ökning NK-celler – vårt immunförsvar mot cancer samt anti-canceraktiva proteiner ökar. Ökningen består i upp till 30 dagar och triggas av trädens fytocider. Det innebär att vi behöver ha fysisk kontakt med träden för att optimera denna process.
  • Postoperativ återhämtning har visat sig vara snabbare om patienterna har träd och skog utanför fönstret än de som har stadsmiljö utanför.

Med dessa insikter kan man ju fråga sig varför vi överhuvudtaget väljer att vistas mestadels inomhus? Vi kan också fråga oss vad som händer, eller snarare inte händer, när barn vistas största delen inomhus i sterila miljöer, såväl i skola som hem.

Visst – vardagspusslet är lagt och tiden kan upplevas knapp. Men nog finns det tid för en kort paus nära ett träd? Även om det kan innebära några extra tvättar så är ungars vattenpölshoppning, ler-geggning, grävande, rotande och baltande inte till för att irritera oss vuxna. Allt detta är primala uttryck för den utveckling som är menad att ta plats – fysisk, mentalt och emotionellt hos barn. Det är viktigt och hälsosamt. Hur mycket möjlighet och plats tillåter vi idag?

Anledningen till att vi i Evotraining anser att naturen är vårt gym, torde härmed vara klarlagd.

Rewild yourself!