Ditt mikrobiom, 90% av dig!

90% av cellerna i din kropp tillhör ditt mikrobiom, dvs att de på ett eller annat sätt är bakteriella. 90%!.
Låt det sjunka in ett tag.

Fundera sedan på att det är resterande 10% vi lägger ned de flesta resurser på genom farmaka, kirurgi mm.
Det grundläggande problemet här är gammalt. Det är lättare för oss att relatera till fasta strukturer än ständigt föränderliga processer. Men det gör att även den mest avancerade vetenskapen ännu idag har väldigt svårt att diagnosticera, förstå och göra vettiga interventioner i denna komplexa verklighet. Medicinska system som från börjat fokuserat på det relationsmässiga och föränderliga kommer här närmare, och har (liksom kinesisk- eller ayurvedisk medicin) helt annan syn på exempelvis kostens påverkan på människans hälsa än den gängse västerländska näringsläran.

De flesta känner till att mag- och tarmsystemet är helt beroende av en ”god tarmflora” – en bra balans i matsmältningssystemets mikrobiom. Men faktum är att hela vår kropp fungerar på samma sätt och står i ständig relation till yttervärlden.
Detta har också betydelse för vår känslomässiga och psykiska hälsa på ett sätt som de flesta kanske inte tänker på.

Flera studier har sedan länge pekat på att vi i det moderna samhället har en för kliniskt ren miljö vilket resulterar i ständigt ökande allergier och intoleranser hos fra våra barn. I förlängningen tror jag personligen detta är intimt länkat till de ”beteendestörningar” som också formligen skenar – ADHD, autism, Alzheimers, demens- Även kända metabola syndrom som diabetes och fetma finns anknytningar till. Självklart hänger detta samman med både vårt passiva och aktiva immunförsvar, och hur väl eller illa det fungerar.
Inte helt oviktigt i dessa dagar.

Naturkontakt – skita ned dig!

På ett sätt är naturkontakt den minsta gemensamma nämnaren här både beteendemässigt och mikrobiotiskt. Djup naturkontakt innebär kontakt med naturens element – trä, jord, vatten, växter mm. Närkontakt på detta sätt förutsätter fysisk rörelse, vilket självklart påverkar individens rörelsehälsa, kondition och styrka. Det vi inte ser (och som inte sker i ex gym-miljö) är multituden av den bakteriella påverkan den naturliga miljön har på vår hälsa och välbefinnande. De flesta kan dock känna det efter en heldag i naturen, men det är en komplex känsla som inte kan reduceras ned till ”träningsvärk” eller ”energiboost”. Det brukar vara svårt att sätta ord på det, vilket i sig är ett tecken på hur komplexa system som påverkas kraftigt även under relativt kort tid.

Som min kollega Anders Szczepanski brukar säga: ”Serotonin kräver skit under naglarna”.
Han har helt rätt!

Här inunder kommer ett riktigt bra TED-talk med Warren Peters, och under länk till en nyligen publicerad studie om hur biologisk mångfald inte bara är viktig för biologin ”out there”, utan lika vital för vår egen insida:

 

5ecb92f72c67b

”Exposure to biodiverse natural environments carries ecological benefits—green spaces with higher eco-system function give children better exposure to pick things up from , for example, there are microbial compounds in soil that reduce stress and anxiety.

”Put simply, the more diversity in microbiota that children are exposed to the healthier they will grow up”

https://medicalxpress.com/news/2020-05-microbiome-rewilding-biodiverse-urban-green.html

Hela Kroppen

david walk
Min son David, 5 år, beger sig ut på äventyr i eklandskapet. Utrustad med obligatorisk pinne.

Hela kroppen behövs för att lära

Ögon kan se och öron kan höra
Men händer vet bäst hur det känns att röra
Huden vet bäst när någon är nära

Hjärnan kan tänka och kanske förstå
men benen vet bäst hur det är att gå
Ryggen vet bäst hur det känns att bära
Hela kroppen behövs för att lära

Om vi skall lära oss nå´t om vår jord,
så räcker det inte med bara ord.
Vi måste komma den nära:
Hela kroppen behövs för att lära.

– Leif Kristiansson

 

Längtan till Landet

En fin Valborg tillönskas er alla!
Människans primala instinkt och behov att samlas omkring elden ska lämnas därhän denna gång, men vad passar väl bättre (även anknutet till föregående inlägg) än ”Längtan till Landet” (eller Vintern rasat.. som många känner den). Kanske är det så att om vi enbart hört den så har vi inte helt lyssnat och smakat på orden. Ta det tillfället i akt nu. Det är en fin och relevant text, skriven av Herman Sätherberg år 1839.
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
Drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
Solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse,

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Växtblindhet och Vitamin N

Det finns numera något som kallas växtblindhet. Åkomman hamnar i samma raster som det Richard Louv kallar ”Nature Defificiency Disorder” vilklet är än följd av brist på vitamin N (Natur). Alltfler forskare inom medicin, psykologi, beteendevetenskap, neurofysiologi mm börjar tala på liknande sätt. Att den pandemi vi verkligen borde vara oroliga för är den som kommer smygande under ytan över längre tid. Ett sådant faktum att det varje år dör 300 personer i Sverige på grund av luftutsläpp (primärt från stadstrafik) och att det i de riktigt stora urbana områdena globalt är, och kommer vara, en formlig epidemi av fr a lungcancer borde resultera i resoluta åtgärder.

Över 90% av världens befolkning bor i områden där luftföroreningarna klart överstiger gränsvärden satta av WHO. Med FN’s 17 globala mål (som initialt verkar som ett allmänt gott, men under ytan tveklöst handlar om andra saker och har andra drivkrafter än hållbarhet och kommer resultera i en en total globaliserad urbanisering) kommer denna siffra ligga mycket nära 100%. Detta har mycket lite med CO2 att göra. Förvisso är många utsläpp knutna till fossila bränslen, men också i tillverkningen av de nya miljövänliga alternativen finns stora utmaningar. Det stora problemet är agendan som redan är satt och som de flesta av oss inte reflekterar över då det är den värld vi tar för ”verklig”.

Det är i denna kontext djupare naturkontakt, evolutionsbiologisk kunskap och verkliga relationer till oss själva, varandra och vårt habitat spelar roll. Kunskap, reflektion och medvetna val skapar handlingsburenhet och förändring, inte aktivism.

Har man inte sett ”Giftet i luften” så finns den fortfarande på SVT Play:

https://www.svtplay.se/video/25693852/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-giftet-i-luften?info=visa

De blir tydligt hur vår människoskapade och fragmentariskt artificiellt uppdelade värld får oönskade ”bieffekter”. Fatala sådana. Mycket beror på vattentäta skott mellan de olika delana i det moderna livet och att åtgärderna för att ”rätta till” dessa bieffekter i sig sker i lika vattentäta skott. OM vi nu ska på bo i extremt människotäta städer så skulle stadsplanerare, forskare inom hälsa, miljö, biologi, evolutionsbiologi, beteendevetenskap, psykologi behöva arbeta tillsammans. Det kommer aldrig att ske, och orsakerna där är många.
Vad vi däremot kan göra är att slå ett öga på hur människan under hundratusentals år levt livet här på jorden. Det innebär inte att vi kan eller ska gå tillbaka i tiden. Men det finns onekligen vissa ”sanningar” som är hårt knutet till vår fysiologi, vår hjärna och nervsystem, vår sociala samvaro, vårt obligatoriska behov av den jord vi lever på och av, den luft vi andas och de andra djurarter som vi står i ytterst komplext och oöversiktligt samband med. Denna kunskap går att finna i det som (idag osexigt) går under namnet Traditioner.  Alla traditioner är inte av godo, men blickar vi tillbaka på de kulturer (som till del ännu finns idag) i vilka människor fungerar optimalt så går det att extrahera några gemensamma nämnare, och det oavsett var på jordklotet de finns.

egoeco evo

Här följer en artikel på temat ”växtblindhet” från Ekolådans veckobrev skrivet av Anette Dieng:

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Med ögon känsliga för grönt

Många lever med och nära naturen, andra lägger knappt ens märke till den. Anette Dieng skriver om fenomenet växtblindhet.

Stadsbornas intresse för att vistas ute i naturen har ökat markant den här våren. I en tid då vi uppmanas hålla avstånd till varandra, ser många skogen som en säker plats för både aktivitet och återhämtning. En som hoppas att det intresset ska hålla i sig är Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

”Urbaniseringen har bidragit till att folk i städerna har tappat kontakten med naturen, så till den grad att många knappt lägger märke till den längre. Fenomenet kallas växtblindhet och kännetecknas av en oförmåga att se och uppskatta växterna vi har omkring oss.”

Det var i slutet av 1990-talet som de amerikanska biologerna och naturvetarna James Wandersee och Elisabeth Schussler introducerade begreppet efter att ha uppmärk­sammat bristande växtkunskaper bland barnen i landet. Barnen visste en del om djuren i närmiljön, men nästan ingenting om växter

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Att växter inte fångar vårt intresse på samma sätt som djur har många förklaringar menar Bente Eriksen och nämner några.

”Vi tenderar att lägga märke till djur i första hand, eftersom de liknar oss. Växterna som står still, växer tätt, ofta har samma färg och inte heller utgör något direkt hot mot oss, verkar vår hjärna klumpa ihop och filtrera bort som mindre viktiga. Våra vitt skilda sätt att kommunicera på bidrar också till att vi inte ser, hör och förstår varandra.”

Växtblindhet inbegriper också okunskap om vilken betydelse växter har för livet på jorden.

”Många vet nog innerst inne om att det finns något som heter kretslopp i naturen. Men hur det hänger ihop med den egna växtkunskapen kanske folk inte ser. Jag menar inte att alla måste bli experter och disputera i botanik. Jag tycker bara att det är ­viktigt att vi öppnar upp för växternas behov av vår respekt och omtanke. Vi vet egentligen väldigt lite om vilken roll de olika växterna spelar i den ekologiska väven, vi har inte ens upptäckt alla växter än. Men en sak vet vi säkert och det är att vi inte kan existera utan dem. Förutom det livsviktiga syret får vi vår mat, medicin, kläder, energi och mycket annat från växtriket.”

Och till sist några råd till den som vill förhindra växtblindhet.

”Börja med att ta en noggrannare titt i ditt närområde”, tipsar Bente Eriksen.

”Böj dig ner och se att det är skillnad på en växt och en annan. Den nya nordiska floran (Bonnier Fakta) med målade bilder, korta texter och utbredningskartor kan vara till hjälp på din exkursion. Vill du gå tillsammans med andra vetgiriga erbjuder botaniska trädgårdar runt om i landet en rad spännande program. Men framför allt, väck barnens intresse för växter, skapa positiva naturminnen tillsammans och låt er förundras över det fantastiska liv som växterna utgör.”

Skrivet av Anette Dieng

 

https://ekoladan.se/veckobrev/med-ogon-kansliga-for-gront

Natural Born Heroes

Heroes are protectors, and being a protector means having strength enough for two.
Being strong enough to save yourself in not good enough:
you have to be better, always, than you´d be on your own.

Christopher McDougall har skrivit den populära ”Born to Run”. Vad de flesta inte vet är att uppföljaren – ”Kraftprovet” är ännu bättre, och träffar ännu rättare om man är en Evotrainer. Den slår an i en verklig historia från Andra Världskriget, som för de flesta är helt okänd, samtidigt som den öppnar medvetenheten och förståelsen för vad vi egentligen är skapta för och kapabla till. Det är så mycket mer än vad vår vardag idag tillåter. Den är omdefienerar även den gängse hjälten i både den feminina (the Sage/Yin) och maskulina (the Warrior/Yang) principen vilket är enormt uppfriskande. Vi behöver både mer robusthet, mod och styrka tillsammans med empati, visdom och tillit. Först då är vi rätt utrustade för framtiden. Det märkliga är att allt detta ryms i barnet, men vi gör vårt bästa för att omforma våra yngre till små vuxna allt för tidigt idag.

Boken rekommenderas varmt, likaså föreläsningen här ovan. 🙂

”Ät mer fett. Drick mindre vatten. Och vad du än gör – besök aldrig ett gym!
Christopher McDougalls träningsråd påminner inte om ­någon annans, och det gör inte hans böcker heller.
I bästsäljaren Born to Run – jakten på löpningens själ avverkade han ett ultramaratonlopp i Mexiko, och fick av bara farten miljontals människor världen över att börja springa annorlunda. I Kraftprovet – jakten på vår glömda kunskap om styrka och uthållighet tar han sig upp på Kretas sylvassa bergstoppar, där han finner helt nya insikter om människans fysiska och psykiska förmåga.
Christopher McDougall följer fotspåren efter det gäng som ­kidnappade en tysk general framför ögonen på tiotusentals fiende­soldater, mitt under brinnande världskrig. Hur ­lyckades en misslyckad konstnär, en hobbypoet och några fåra­herdar ­genomföra ­en sådan hisnande och krävande kupp? Sökandet efter svaret tar McDougall från slitna bakgator i London till brasilianska paradisstränder. Överallt möter han människor som bemästrar nutidens utman­ingar med hjälp av ­urgamla metoder.

Born to Run fick läsarna att hoppa av löpbandet, ur sina skor och ut i ­naturen. På samma sätt kommer Kraftprovet– en hals­brytande blandning av historieskildring och gonzoreportage – få dig att vilja klättra, simma, kasta och hoppa på ett sätt som du aldrig har gjort förut.”

men and woman

EVOtraining som en del i ett större sammanhang.

SOLA – Scandinavian Outdoor Learning Academy

SOLA-logooriginal

Under snart tre kvartal har jag tillsammans med kollegor inom Outdoor Learning, pedagogik och friluftsteknik mm arbetat med att skapa ett nätverk för befrämjandet av utomhusvistelse och naturkontakt. Helt oavsett om det gäller barn och ungdomar, vuxna eller äldre är detta både en rättighet och ett ursprungligt behov.

Det som drivit på min egen entusiasm i denna fråga är framförallt när jag ser hur illa ställt det på kort tid blivit inom barnomsorg och skola, vilket på vissa håll (och tyvärr inte så få som man önskar) liknar barnförvaring. Detta fortsätter och oavsett om skolor fungerar bra eller dåligt är den genomgående trenden allt sämre. Någonstans mellan var tredje och varannan gymnasieelev klarar inte av att gå ut med ett slutbetyg.
Detta i sin tur medför att universitet och högskolor sänker sina intagningskrav och får ägna tid och resurser att på extra tid undervisa på gymnasial nivå. Detta är alltså en genomgående röd tråd, och då har vi inte ens talat om vad för kompetens och beredskap man ar för att komma ut på en arbetsmarknad. Görs inget här kommer resultatet bli enorma kostnad kunskapsmässigt, socialt och hälsomässigt. Det går fort!

Strategin hitintills är att hälla allt mer resurser och pengar på problemet i tron om att det ska lösa sig. Som bekant kan man inte lösa ett problem genom samma sätt som vilket det uppstod igenom.

Faktum är att all forskning pekar på barns tidiga fria lek i utomhus och i naturnära miljöer som grogrunden för en fortsatt hälsosam utveckling motoriskt, kognitivt, socialt, emotionellt och psykologiskt. Lek är inte bara tidsfördriv, det är en förutsättning för fortsatt utveckling. Lek är heller inte idrott.

Jag har otrolig tur som kan omge mig med kollegor med både forskningsmässiga och praktiska meriter som inte går av för hackor och känner att jag lär mig mycket i detta sammanhang av ”de äldre”.

EVOtraining kommer vara en aktiv ingrediens i den här organisationens göranden, inte minst för att förebygga den ”rörelseanalfabetism” och ”bubbelplast-tillvaro” som på kort tid uppstått omkring många barn av idag.

Grit har vi inget bra ord för i det svenska språket idag. Det närmaste vi kommer är väl ”jävlar anamma”, vilket är vad det egentligen handlar om. Det fina med ökad naturvistelse ökar graden av ”grit” men även graden av återhämtning och nedvarvning. Naturen är en ”normaliserare” som utan att vi direkt lägger märke till det återställer många av våra interna system då de synkas i kontakt med de yttre.
Det är ju så snyggt så man nästan dör 🙂
Men tyvärr verkar dessa lösningar för ”enkla” för många, inte minst för de som sitter på samhällelig auktoritet och ekonomiska styrmedel.
Min kontring på det är – ”om det nu är så enkelt, varför gör så få det i sådana fall?”
Konsten är att leda in och bjuda in i denna riktning ifrån en verklighet som är strikt tidsstyrd, certifierad, kortsiktig (vad vi än låtsas så har vi faktiskt ännu inte ändrat på någonting på riktigt) och ängsligt för vad andra ska tycka och tro.
Det är här i vår utmaning ligger.

För den som är intresserad så går det fint att besöka organisationens hemsida här:

SOLA – Scandinavian Outdoor Learning Academy

Att förstå fågelsång…

…är ett av de mest genuina sätten till djupare naturkontakt. Det finns två sätt att närma sig –

1. Att lära sig och förstå sångfåglar baslinje respektive alarm. Kan man detta utvecklas en djupare förståelse för vilka djur som rör sig i närheten och var dessa är….inklusive du själv. Det är verklighetens ‘World Wide Web’….de snabba informationsflöden som talar om vad som händer och var.

2. Att lära sig identifiera olika arters läten. Våren är en fantastisk tid för detta då naturen verkligen vaknar till liv. Du kommer bli förvånad över hur många grannar du har direkt inpå knuten som du aldrig lagt märke till.

En bra plats att börja denna resa på är din ‘hemliga sittplats’ (se tidigare inlägg). Det är på den du upprättar djupare relation med din omgivning. Blir du en del av platsen kommer du också inse att det är samma fågelindivider som finns nära dig, de är verkligen dina grannar. Men så länge vi tanklöst klampar in i deras vardag har de ingen lust att visa sig för oss, de håller sig precis där på utkanten av vår moderna perception. Men vi är ständigt övervakade, var så säker. Connecta och ändra på det! 😊

Ett bra sätt är att ta till vara på public service utmärkta serie i fågelsång i små, underhållande och pricksäkra avsnitt om våra vanligaste fåglar:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6658347