Evotraining i Trollegater!

Lördagen 15/8 träffades ett litet men gott gäng för ett pass i unika Trollegater. Fokus kom att vara på robust och mobil axel-skuldra, basal klättringsteknik och mindset samt avslitningsvis grottkryp och grillning.
Märkligt nog hade vi hela platsen helt för oss själva, lyxigt värre!

Tack alla inblandade för en riktigt fin och givande dag. Speciellt tack till Håkan Anderssons insats – vi ser fram emot fortsättning!

Leken – Naturkontakt – Friluftsliv – Naturlig Rörelse

Friluftsliv är något de flesta människor förknippar med färdighet och hurtighet. Detta hänger samman med idrottens starka inflytande som fostrande och hälsobefrämjande metod under1900-talet i Sverige.

Men friluftsliv är lika mycket skapande, lärande, förståelse och anpassningsförmåga. Vi lär genom hjärta, huvud och händer. När vi kombinerar dessa når vi kännskap om oss själva, andra och naturen.

Fågelsången, vinden, molnets skrift på himlen är vi längre inte tränade att tyda.

Vi möts dagligen av förstorade intryck och upplevelser i form av reklam, motorljud, radio- tv- och dator, rött ljus – stå still, grönt ljus – gå. Intryck som vi måste värja oss för, vi skulle bli tokiga om vi tog in alla på samma gång. Vi tränar oss i att INTE höra motorbullret. Att INTE se alltet och nyanserna till förmån för det någon annan från början bestämt att vi ska se. Att LÄRA på ett visst sätt, även om det finns en myriad kreativa vägar till bildning och lärande.

Det krävs en gäst från landet som påminner oss om att det där bakgrundsbruset finns där hela tiden. På samma vis kan urbana människor ha svårt att sova i naturen i början då det ‘är för tyst’.

Friluftsliv och naturkontakt är en lek. En lek måste man låta sig uppslukas av för att den ska bli intressant. Man kan inte ställa sig utanför utan måste helhjärtat deltaga i den. På det sättet är leken allvarligt menad. I leken lever man i ett annat tidsmedvetande än det vanliga.

Det vi möter i naturen är alltsammans annorlunda och nytt. Det finns inget alldagligt. Varje träd, blad och grässtrå har en egen form så också människor vi möter. Det krävs fantasi för att leva i en sådan värld. Fantasin kan vi leka med när vi hittar på historier som bara är roliga att lyssna på.

Det är genom fantasin som man ser hur man kan lösa problem man aldrig tidigare mött. Friluftslivet, naturkontakten ställer just det kravet.

Vi behöver sätta upp lägret på en plats som vi aldrig tidigare har varit på, göra en maträtt av vad vi har kvar, lösa en konflikt i gruppen, röra oss på ett nytt, effektivt och säkert sätt och kunna berätta en rolig historia.

Eskimån som tänkte forma en figur av ben, vände och vred på benbiten för att se efter vad det var för en figur som fanns i benbiten. Han hittade inte på, han använde fantasin. Och till slut såg han isbjörnen som hela tiden fanns är inne i benbiten.

Om man begränsar sin fantasi så begränsar man alla dom möjligheter som finns att se.

Detta är anledningen till att vi så långt det går väljer att röra på oss och träna i naturen.

Egen text blandad med utdrag från Roger Isbergs underbara bok ‘Färd’.

Glad Midsommar!

Midsommardans av Anders Zorn 1897

En glad midsommar och ett fint sommarsolstånd till önskas er alla.

Njut och omfamna ljuset och en period som en inbjuder till maximal aktivitet, vilket definitivt inte är samma sak som effektivitet och produktivitet. Tvärtom – stanna upp, ‘tuna in’ och ta emot den enorma kraft naturen nu visar upp. Det är nu vi sätter trenden och kvaliteten färden mörkare delen av året.

Njut

Evotraining & SOLA i Corren

Evotraining figurerar i Corren som del av organisationen Scandinavian Outdoor Learning Academy – SOLA – www.outdoorlearning.se

https://nyponold.corren.se/nyheter/linkoping/de-vill-flytta-klassrummen-till-naturen-om6636344.aspx

Ditt mikrobiom, 90% av dig!

90% av cellerna i din kropp tillhör ditt mikrobiom, dvs att de på ett eller annat sätt är bakteriella. 90%!.
Låt det sjunka in ett tag.

Fundera sedan på att det är resterande 10% vi lägger ned de flesta resurser på genom farmaka, kirurgi mm.
Det grundläggande problemet här är gammalt. Det är lättare för oss att relatera till fasta strukturer än ständigt föränderliga processer. Men det gör att även den mest avancerade vetenskapen ännu idag har väldigt svårt att diagnosticera, förstå och göra vettiga interventioner i denna komplexa verklighet. Medicinska system som från börjat fokuserat på det relationsmässiga och föränderliga kommer här närmare, och har (liksom kinesisk- eller ayurvedisk medicin) helt annan syn på exempelvis kostens påverkan på människans hälsa än den gängse västerländska näringsläran.

De flesta känner till att mag- och tarmsystemet är helt beroende av en ”god tarmflora” – en bra balans i matsmältningssystemets mikrobiom. Men faktum är att hela vår kropp fungerar på samma sätt och står i ständig relation till yttervärlden.
Detta har också betydelse för vår känslomässiga och psykiska hälsa på ett sätt som de flesta kanske inte tänker på.

Flera studier har sedan länge pekat på att vi i det moderna samhället har en för kliniskt ren miljö vilket resulterar i ständigt ökande allergier och intoleranser hos fra våra barn. I förlängningen tror jag personligen detta är intimt länkat till de ”beteendestörningar” som också formligen skenar – ADHD, autism, Alzheimers, demens- Även kända metabola syndrom som diabetes och fetma finns anknytningar till. Självklart hänger detta samman med både vårt passiva och aktiva immunförsvar, och hur väl eller illa det fungerar.
Inte helt oviktigt i dessa dagar.

Naturkontakt – skita ned dig!

På ett sätt är naturkontakt den minsta gemensamma nämnaren här både beteendemässigt och mikrobiotiskt. Djup naturkontakt innebär kontakt med naturens element – trä, jord, vatten, växter mm. Närkontakt på detta sätt förutsätter fysisk rörelse, vilket självklart påverkar individens rörelsehälsa, kondition och styrka. Det vi inte ser (och som inte sker i ex gym-miljö) är multituden av den bakteriella påverkan den naturliga miljön har på vår hälsa och välbefinnande. De flesta kan dock känna det efter en heldag i naturen, men det är en komplex känsla som inte kan reduceras ned till ”träningsvärk” eller ”energiboost”. Det brukar vara svårt att sätta ord på det, vilket i sig är ett tecken på hur komplexa system som påverkas kraftigt även under relativt kort tid.

Som min kollega Anders Szczepanski brukar säga: ”Serotonin kräver skit under naglarna”.
Han har helt rätt!

Här inunder kommer ett riktigt bra TED-talk med Warren Peters, och under länk till en nyligen publicerad studie om hur biologisk mångfald inte bara är viktig för biologin ”out there”, utan lika vital för vår egen insida:

 

5ecb92f72c67b

”Exposure to biodiverse natural environments carries ecological benefits—green spaces with higher eco-system function give children better exposure to pick things up from , for example, there are microbial compounds in soil that reduce stress and anxiety.

”Put simply, the more diversity in microbiota that children are exposed to the healthier they will grow up”

https://medicalxpress.com/news/2020-05-microbiome-rewilding-biodiverse-urban-green.html

Hela Kroppen

david walk
Min son David, 5 år, beger sig ut på äventyr i eklandskapet. Utrustad med obligatorisk pinne.

Hela kroppen behövs för att lära

Ögon kan se och öron kan höra
Men händer vet bäst hur det känns att röra
Huden vet bäst när någon är nära

Hjärnan kan tänka och kanske förstå
men benen vet bäst hur det är att gå
Ryggen vet bäst hur det känns att bära
Hela kroppen behövs för att lära

Om vi skall lära oss nå´t om vår jord,
så räcker det inte med bara ord.
Vi måste komma den nära:
Hela kroppen behövs för att lära.

– Leif Kristiansson

 

Längtan till Landet

En fin Valborg tillönskas er alla!
Människans primala instinkt och behov att samlas omkring elden ska lämnas därhän denna gång, men vad passar väl bättre (även anknutet till föregående inlägg) än ”Längtan till Landet” (eller Vintern rasat.. som många känner den). Kanske är det så att om vi enbart hört den så har vi inte helt lyssnat och smakat på orden. Ta det tillfället i akt nu. Det är en fin och relevant text, skriven av Herman Sätherberg år 1839.
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
Drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
Solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse,

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Växtblindhet och Vitamin N

Det finns numera något som kallas växtblindhet. Åkomman hamnar i samma raster som det Richard Louv kallar ”Nature Defificiency Disorder” vilklet är än följd av brist på vitamin N (Natur). Alltfler forskare inom medicin, psykologi, beteendevetenskap, neurofysiologi mm börjar tala på liknande sätt. Att den pandemi vi verkligen borde vara oroliga för är den som kommer smygande under ytan över längre tid. Ett sådant faktum att det varje år dör 300 personer i Sverige på grund av luftutsläpp (primärt från stadstrafik) och att det i de riktigt stora urbana områdena globalt är, och kommer vara, en formlig epidemi av fr a lungcancer borde resultera i resoluta åtgärder.

Över 90% av världens befolkning bor i områden där luftföroreningarna klart överstiger gränsvärden satta av WHO. Med FN’s 17 globala mål (som initialt verkar som ett allmänt gott, men under ytan tveklöst handlar om andra saker och har andra drivkrafter än hållbarhet och kommer resultera i en en total globaliserad urbanisering) kommer denna siffra ligga mycket nära 100%. Detta har mycket lite med CO2 att göra. Förvisso är många utsläpp knutna till fossila bränslen, men också i tillverkningen av de nya miljövänliga alternativen finns stora utmaningar. Det stora problemet är agendan som redan är satt och som de flesta av oss inte reflekterar över då det är den värld vi tar för ”verklig”.

Det är i denna kontext djupare naturkontakt, evolutionsbiologisk kunskap och verkliga relationer till oss själva, varandra och vårt habitat spelar roll. Kunskap, reflektion och medvetna val skapar handlingsburenhet och förändring, inte aktivism.

Har man inte sett ”Giftet i luften” så finns den fortfarande på SVT Play:

https://www.svtplay.se/video/25693852/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-giftet-i-luften?info=visa

De blir tydligt hur vår människoskapade och fragmentariskt artificiellt uppdelade värld får oönskade ”bieffekter”. Fatala sådana. Mycket beror på vattentäta skott mellan de olika delana i det moderna livet och att åtgärderna för att ”rätta till” dessa bieffekter i sig sker i lika vattentäta skott. OM vi nu ska på bo i extremt människotäta städer så skulle stadsplanerare, forskare inom hälsa, miljö, biologi, evolutionsbiologi, beteendevetenskap, psykologi behöva arbeta tillsammans. Det kommer aldrig att ske, och orsakerna där är många.
Vad vi däremot kan göra är att slå ett öga på hur människan under hundratusentals år levt livet här på jorden. Det innebär inte att vi kan eller ska gå tillbaka i tiden. Men det finns onekligen vissa ”sanningar” som är hårt knutet till vår fysiologi, vår hjärna och nervsystem, vår sociala samvaro, vårt obligatoriska behov av den jord vi lever på och av, den luft vi andas och de andra djurarter som vi står i ytterst komplext och oöversiktligt samband med. Denna kunskap går att finna i det som (idag osexigt) går under namnet Traditioner.  Alla traditioner är inte av godo, men blickar vi tillbaka på de kulturer (som till del ännu finns idag) i vilka människor fungerar optimalt så går det att extrahera några gemensamma nämnare, och det oavsett var på jordklotet de finns.

egoeco evo

Här följer en artikel på temat ”växtblindhet” från Ekolådans veckobrev skrivet av Anette Dieng:

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Med ögon känsliga för grönt

Många lever med och nära naturen, andra lägger knappt ens märke till den. Anette Dieng skriver om fenomenet växtblindhet.

Stadsbornas intresse för att vistas ute i naturen har ökat markant den här våren. I en tid då vi uppmanas hålla avstånd till varandra, ser många skogen som en säker plats för både aktivitet och återhämtning. En som hoppas att det intresset ska hålla i sig är Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

”Urbaniseringen har bidragit till att folk i städerna har tappat kontakten med naturen, så till den grad att många knappt lägger märke till den längre. Fenomenet kallas växtblindhet och kännetecknas av en oförmåga att se och uppskatta växterna vi har omkring oss.”

Det var i slutet av 1990-talet som de amerikanska biologerna och naturvetarna James Wandersee och Elisabeth Schussler introducerade begreppet efter att ha uppmärk­sammat bristande växtkunskaper bland barnen i landet. Barnen visste en del om djuren i närmiljön, men nästan ingenting om växter

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Att växter inte fångar vårt intresse på samma sätt som djur har många förklaringar menar Bente Eriksen och nämner några.

”Vi tenderar att lägga märke till djur i första hand, eftersom de liknar oss. Växterna som står still, växer tätt, ofta har samma färg och inte heller utgör något direkt hot mot oss, verkar vår hjärna klumpa ihop och filtrera bort som mindre viktiga. Våra vitt skilda sätt att kommunicera på bidrar också till att vi inte ser, hör och förstår varandra.”

Växtblindhet inbegriper också okunskap om vilken betydelse växter har för livet på jorden.

”Många vet nog innerst inne om att det finns något som heter kretslopp i naturen. Men hur det hänger ihop med den egna växtkunskapen kanske folk inte ser. Jag menar inte att alla måste bli experter och disputera i botanik. Jag tycker bara att det är ­viktigt att vi öppnar upp för växternas behov av vår respekt och omtanke. Vi vet egentligen väldigt lite om vilken roll de olika växterna spelar i den ekologiska väven, vi har inte ens upptäckt alla växter än. Men en sak vet vi säkert och det är att vi inte kan existera utan dem. Förutom det livsviktiga syret får vi vår mat, medicin, kläder, energi och mycket annat från växtriket.”

Och till sist några råd till den som vill förhindra växtblindhet.

”Börja med att ta en noggrannare titt i ditt närområde”, tipsar Bente Eriksen.

”Böj dig ner och se att det är skillnad på en växt och en annan. Den nya nordiska floran (Bonnier Fakta) med målade bilder, korta texter och utbredningskartor kan vara till hjälp på din exkursion. Vill du gå tillsammans med andra vetgiriga erbjuder botaniska trädgårdar runt om i landet en rad spännande program. Men framför allt, väck barnens intresse för växter, skapa positiva naturminnen tillsammans och låt er förundras över det fantastiska liv som växterna utgör.”

Skrivet av Anette Dieng

 

https://ekoladan.se/veckobrev/med-ogon-kansliga-for-gront