Leken – Naturkontakt – Friluftsliv – Naturlig Rörelse

Friluftsliv är något de flesta människor förknippar med färdighet och hurtighet. Detta hänger samman med idrottens starka inflytande som fostrande och hälsobefrämjande metod under1900-talet i Sverige.

Men friluftsliv är lika mycket skapande, lärande, förståelse och anpassningsförmåga. Vi lär genom hjärta, huvud och händer. När vi kombinerar dessa når vi kännskap om oss själva, andra och naturen.

Fågelsången, vinden, molnets skrift på himlen är vi längre inte tränade att tyda.

Vi möts dagligen av förstorade intryck och upplevelser i form av reklam, motorljud, radio- tv- och dator, rött ljus – stå still, grönt ljus – gå. Intryck som vi måste värja oss för, vi skulle bli tokiga om vi tog in alla på samma gång. Vi tränar oss i att INTE höra motorbullret. Att INTE se alltet och nyanserna till förmån för det någon annan från början bestämt att vi ska se. Att LÄRA på ett visst sätt, även om det finns en myriad kreativa vägar till bildning och lärande.

Det krävs en gäst från landet som påminner oss om att det där bakgrundsbruset finns där hela tiden. På samma vis kan urbana människor ha svårt att sova i naturen i början då det ‘är för tyst’.

Friluftsliv och naturkontakt är en lek. En lek måste man låta sig uppslukas av för att den ska bli intressant. Man kan inte ställa sig utanför utan måste helhjärtat deltaga i den. På det sättet är leken allvarligt menad. I leken lever man i ett annat tidsmedvetande än det vanliga.

Det vi möter i naturen är alltsammans annorlunda och nytt. Det finns inget alldagligt. Varje träd, blad och grässtrå har en egen form så också människor vi möter. Det krävs fantasi för att leva i en sådan värld. Fantasin kan vi leka med när vi hittar på historier som bara är roliga att lyssna på.

Det är genom fantasin som man ser hur man kan lösa problem man aldrig tidigare mött. Friluftslivet, naturkontakten ställer just det kravet.

Vi behöver sätta upp lägret på en plats som vi aldrig tidigare har varit på, göra en maträtt av vad vi har kvar, lösa en konflikt i gruppen, röra oss på ett nytt, effektivt och säkert sätt och kunna berätta en rolig historia.

Eskimån som tänkte forma en figur av ben, vände och vred på benbiten för att se efter vad det var för en figur som fanns i benbiten. Han hittade inte på, han använde fantasin. Och till slut såg han isbjörnen som hela tiden fanns är inne i benbiten.

Om man begränsar sin fantasi så begränsar man alla dom möjligheter som finns att se.

Detta är anledningen till att vi så långt det går väljer att röra på oss och träna i naturen.

Egen text blandad med utdrag från Roger Isbergs underbara bok ‘Färd’.

Evotraining i Vårdnäs 25/7!

Lördag 25 juli kör vi en halvdag i Vårdnäs.

På programmet står naturliga rörelsemönster i olika miljöer, rörelse kvalitet – mobilitet, motorisk kontroll. Solo, parövningar mm .

Passet avslutas med bastu och bad med påföljande lunch till självkostnadspris (135:-) för den som önskar. Det går naturligtvis fint att delta med medhavd lunch eller helt utan också.

Är man nyfiken och vill prova är detta ett ypperligt tillfälle!

Tid: 09.00 – 14.00

Kostnaden är 350:- och betalas kontant på plats eller Swish.

Anmälan görs på följande länk senast 22 juli:

https://forms.gle/UY9wQUzW1WetSy6X6

Undrar du över något är du välkommen att höra av dig på paul@evotraining.se

Tills dess – njut av sommaren!!

 

Evotraining & SOLA i Corren

Evotraining figurerar i Corren som del av organisationen Scandinavian Outdoor Learning Academy – SOLA – www.outdoorlearning.se

https://nyponold.corren.se/nyheter/linkoping/de-vill-flytta-klassrummen-till-naturen-om6636344.aspx

Ravinen

Här finner ni några bilder från vår härliga dag i Stjärnorpsravinen.
Stort tack för att ni alla bidrog till en toppenfin lördag, och riktigt bra jobbat vare sig det rör sig om att balansera över vatten, rekognoscera terräng under meditation eller hitta sin naturliga styrka så är det gott att nyfiket upptäcka mer tillsammans med andra.

Eftersom allt som tränger in i människans intellektuella medvetande, kommer dit genom hennes sinnen, är hennes första förstånd av sinnlig art. Våra första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer, våra ögon. Att ersätta dessa med böcker är inte att lära oss tänka förnuftigt; det är att lära oss lita på andras förnuft, att lära oss mycket och ingenting veta

Jean-Jacques Rousseau

 

Hela Kroppen

david walk
Min son David, 5 år, beger sig ut på äventyr i eklandskapet. Utrustad med obligatorisk pinne.

Hela kroppen behövs för att lära

Ögon kan se och öron kan höra
Men händer vet bäst hur det känns att röra
Huden vet bäst när någon är nära

Hjärnan kan tänka och kanske förstå
men benen vet bäst hur det är att gå
Ryggen vet bäst hur det känns att bära
Hela kroppen behövs för att lära

Om vi skall lära oss nå´t om vår jord,
så räcker det inte med bara ord.
Vi måste komma den nära:
Hela kroppen behövs för att lära.

– Leif Kristiansson

 

”If we sell you our land”

chief seattle

”The President in Washington sends word that he wishes to buy our land. But how can you buy or sell the sky? The land? The idea is strange to us. If we do not own the freshness of the air and the sparkle of the water, how can you sell them? Every part of this earth is sacred to my people. Every shining pine needle, every humming insect. All are holy in the memory and experience of my people.

We know the sap which courses through the trees as we know the blood that courses through our veins. We are part of the earth and it is part of us. The perfumed flowers are our sisters. The bear, the deer, the great eagle, these are our brothers. The rocky crests, the juices in the meadow, the body heat of a pony, and man, all belong to the same family.

The shining water that moves in the streams and rivers is not just water, but the blood of our ancestors. If we sell you our land, you must remember that it is sacred. Each ghostly reflection in the clear waters of the lakes tells of events and memories in the life of my people. The waters murmur in the voice of my father’s father. The rivers are our brothers. They quench our thirst. They carry our canoes and feed our children. So you must give to the river the kindness you would give any brother.

If we sell you our land, remember that the air is precious to us, that the air shares its spirit with all the life it supports. The wind that gave our grandfather his first breath also receives his last sigh. The wind also gives our children the spirit of life. So if we sell you our land, you must keep it apart and sacred, as a place where man can go to taste the wind that is sweetened by the meadow Flowers.


Will you teach your children what we have taught our children? That the earth is our Mother? What befalls the earth befalls all the sons of the earth.


This we know: The earth does not belong to man; man belongs to the earth. All things are connected like the blood that unites us all. Man did not weave the web of life; he is merely a strand of it. Whatever he does to the web, he does to himself.

One thing we know: Our God is your God. The earth is precious to him and to harm the earth is to heap contempt on its Creator. Your destiny is a mystery to us. What will happen when the buffalo are all slaughtered? The wild horses tamed? What will happen when the secret corners of the forest are heavy with the scent of many men and the view of the ripe hills is blotted by talking wires? Where will the thicket be? Gone! Where will the eagle be? Gone! And what is it to say goodbye to the swift pony and the hunt? The end of living and the beginning of survival.


When the last red man has vanished with his wilderness and his memory is only the shadow of a cloud moving across the prairie, will these shores and forests still be here? Will there be any of the spirit of my people left?


We love this earth as a newborn loves its mother’s heartbeat. So, if we sell you our land, love it as we have loved it. Care for it as we have cared for it. Hold in your mind the memory of the land as it is when you receive it. Preserve the land for all children and love it, as God loves us all.


As we are a part of the land, you too are part of the land. This earth is precious to us. It is also precious to you. One thing we know: There is only one God. No man, be he Red Man or White Man, can be apart. We are all brothers.”

Noah Seathl, Chief of the Suwamisu Tribe. SEATTLE
Written in the year of 1854

 

Längtan till Landet

En fin Valborg tillönskas er alla!
Människans primala instinkt och behov att samlas omkring elden ska lämnas därhän denna gång, men vad passar väl bättre (även anknutet till föregående inlägg) än ”Längtan till Landet” (eller Vintern rasat.. som många känner den). Kanske är det så att om vi enbart hört den så har vi inte helt lyssnat och smakat på orden. Ta det tillfället i akt nu. Det är en fin och relevant text, skriven av Herman Sätherberg år 1839.
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
Drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
Solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse,

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Se dem än som i min barndoms stunder
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Växtblindhet och Vitamin N

Det finns numera något som kallas växtblindhet. Åkomman hamnar i samma raster som det Richard Louv kallar ”Nature Defificiency Disorder” vilklet är än följd av brist på vitamin N (Natur). Alltfler forskare inom medicin, psykologi, beteendevetenskap, neurofysiologi mm börjar tala på liknande sätt. Att den pandemi vi verkligen borde vara oroliga för är den som kommer smygande under ytan över längre tid. Ett sådant faktum att det varje år dör 300 personer i Sverige på grund av luftutsläpp (primärt från stadstrafik) och att det i de riktigt stora urbana områdena globalt är, och kommer vara, en formlig epidemi av fr a lungcancer borde resultera i resoluta åtgärder.

Över 90% av världens befolkning bor i områden där luftföroreningarna klart överstiger gränsvärden satta av WHO. Med FN’s 17 globala mål (som initialt verkar som ett allmänt gott, men under ytan tveklöst handlar om andra saker och har andra drivkrafter än hållbarhet och kommer resultera i en en total globaliserad urbanisering) kommer denna siffra ligga mycket nära 100%. Detta har mycket lite med CO2 att göra. Förvisso är många utsläpp knutna till fossila bränslen, men också i tillverkningen av de nya miljövänliga alternativen finns stora utmaningar. Det stora problemet är agendan som redan är satt och som de flesta av oss inte reflekterar över då det är den värld vi tar för ”verklig”.

Det är i denna kontext djupare naturkontakt, evolutionsbiologisk kunskap och verkliga relationer till oss själva, varandra och vårt habitat spelar roll. Kunskap, reflektion och medvetna val skapar handlingsburenhet och förändring, inte aktivism.

Har man inte sett ”Giftet i luften” så finns den fortfarande på SVT Play:

https://www.svtplay.se/video/25693852/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-giftet-i-luften?info=visa

De blir tydligt hur vår människoskapade och fragmentariskt artificiellt uppdelade värld får oönskade ”bieffekter”. Fatala sådana. Mycket beror på vattentäta skott mellan de olika delana i det moderna livet och att åtgärderna för att ”rätta till” dessa bieffekter i sig sker i lika vattentäta skott. OM vi nu ska på bo i extremt människotäta städer så skulle stadsplanerare, forskare inom hälsa, miljö, biologi, evolutionsbiologi, beteendevetenskap, psykologi behöva arbeta tillsammans. Det kommer aldrig att ske, och orsakerna där är många.
Vad vi däremot kan göra är att slå ett öga på hur människan under hundratusentals år levt livet här på jorden. Det innebär inte att vi kan eller ska gå tillbaka i tiden. Men det finns onekligen vissa ”sanningar” som är hårt knutet till vår fysiologi, vår hjärna och nervsystem, vår sociala samvaro, vårt obligatoriska behov av den jord vi lever på och av, den luft vi andas och de andra djurarter som vi står i ytterst komplext och oöversiktligt samband med. Denna kunskap går att finna i det som (idag osexigt) går under namnet Traditioner.  Alla traditioner är inte av godo, men blickar vi tillbaka på de kulturer (som till del ännu finns idag) i vilka människor fungerar optimalt så går det att extrahera några gemensamma nämnare, och det oavsett var på jordklotet de finns.

egoeco evo

Här följer en artikel på temat ”växtblindhet” från Ekolådans veckobrev skrivet av Anette Dieng:

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Med ögon känsliga för grönt

Många lever med och nära naturen, andra lägger knappt ens märke till den. Anette Dieng skriver om fenomenet växtblindhet.

Stadsbornas intresse för att vistas ute i naturen har ökat markant den här våren. I en tid då vi uppmanas hålla avstånd till varandra, ser många skogen som en säker plats för både aktivitet och återhämtning. En som hoppas att det intresset ska hålla i sig är Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

”Urbaniseringen har bidragit till att folk i städerna har tappat kontakten med naturen, så till den grad att många knappt lägger märke till den längre. Fenomenet kallas växtblindhet och kännetecknas av en oförmåga att se och uppskatta växterna vi har omkring oss.”

Det var i slutet av 1990-talet som de amerikanska biologerna och naturvetarna James Wandersee och Elisabeth Schussler introducerade begreppet efter att ha uppmärk­sammat bristande växtkunskaper bland barnen i landet. Barnen visste en del om djuren i närmiljön, men nästan ingenting om växter

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Att växter inte fångar vårt intresse på samma sätt som djur har många förklaringar menar Bente Eriksen och nämner några.

”Vi tenderar att lägga märke till djur i första hand, eftersom de liknar oss. Växterna som står still, växer tätt, ofta har samma färg och inte heller utgör något direkt hot mot oss, verkar vår hjärna klumpa ihop och filtrera bort som mindre viktiga. Våra vitt skilda sätt att kommunicera på bidrar också till att vi inte ser, hör och förstår varandra.”

Växtblindhet inbegriper också okunskap om vilken betydelse växter har för livet på jorden.

”Många vet nog innerst inne om att det finns något som heter kretslopp i naturen. Men hur det hänger ihop med den egna växtkunskapen kanske folk inte ser. Jag menar inte att alla måste bli experter och disputera i botanik. Jag tycker bara att det är ­viktigt att vi öppnar upp för växternas behov av vår respekt och omtanke. Vi vet egentligen väldigt lite om vilken roll de olika växterna spelar i den ekologiska väven, vi har inte ens upptäckt alla växter än. Men en sak vet vi säkert och det är att vi inte kan existera utan dem. Förutom det livsviktiga syret får vi vår mat, medicin, kläder, energi och mycket annat från växtriket.”

Och till sist några råd till den som vill förhindra växtblindhet.

”Börja med att ta en noggrannare titt i ditt närområde”, tipsar Bente Eriksen.

”Böj dig ner och se att det är skillnad på en växt och en annan. Den nya nordiska floran (Bonnier Fakta) med målade bilder, korta texter och utbredningskartor kan vara till hjälp på din exkursion. Vill du gå tillsammans med andra vetgiriga erbjuder botaniska trädgårdar runt om i landet en rad spännande program. Men framför allt, väck barnens intresse för växter, skapa positiva naturminnen tillsammans och låt er förundras över det fantastiska liv som växterna utgör.”

Skrivet av Anette Dieng

 

https://ekoladan.se/veckobrev/med-ogon-kansliga-for-gront

Glad Påsk!

905a60ea9457ac7efda04fb82f5913a7

Under Påsken har vi inga ordinarie pass.
Nästa vecka kör vi som vanligt – onsdag lunch 11.00 i Trädgårdsföreningen och söndag 18.00 då vi har det sista innepasset.

Förutom detta Kör vi ett Urskogspass lördag 18/4 – se tidigare inlägg här på sidan.

Väl Mött med önskningar om en fin Påskhelg för er alla!