Evotraining Aktiv Lördag på Vårdnäs!

Lördag 6 april är det dags igen!

Ett härligt Evotraining-pass utomhus. Vi avslutar som vanligt med bastu, (frivilligt bad) & lunch.

För bokning och mer info, se:

Evotraining Aktiv Lördag Vårdnäs

Vi ses! 🙂

Annonser

Härdning – sund tillvänjning

Att förändra kroppslig och mental respons till ett externt stimuli

I princip alla som börjar med en ny aktivitet som ligger utanför bekvämlighetszonen – när man alltså lär sig något nytt – upplever olika typer av obekvämligheter och viss typ av smärta. De här initiala besvären är kroppens respons på att du gjort något du inte brukar göra och att du befinner dig lite utanför komfortzonen. Det är en bra plats att vara på emellanåt. Detta går över och det är viktigt att hitta en fungerande relation till kroppens signaler här, då det annars är alltför lätt att undvika den här lite obekväma delen av rörelse och då slutar vi innan vi ens börjat den egentliga resan.

Verkar du ha värk, men inte träningsvärk?

Den träning vi bedriver innebär rörelse i terräng. Vi går inte runt hinder. Snarare söker vi upp dem och försöker röra oss så smidigt och ekonomiskt som möjligt över och under dem. I den processen kommer annan fysiologisk respons än den gängse ”träningsvärken”. Det trycks, glids, halkas, skavs, greppas och kryps.

Vi arbetar också med partnerövningar – Rough Housing/Kamp-Lek – i vilka det även ingår fysisk kontakt. Vi lyfter, slår, brottas, drar, kastar, fångar osv. Även den kontakten utgör en del av denna tillvänjning.
Vanligen ser man en snabb övergång från att uppleva initial osäkerhet och lite obehag till att bli ordentligt ”varm i kläderna” på bara några träningspass.
Om detta handlar detta inlägg i ett försök att klargöra det du kanske upplever i din egen träningsprocess.

Härdning – ”conditioning”

Ordet ”härdning” ska här inte uppfattas som entydigt endast med ”tjockt pannben” och rå viljekraft. Att kunna sätta sig över och kontrollerar en smärtimpuls är en viktig överlevnadsförmåga men ingen bra livsfilosofi.
När vi talar om härdning menar vi en tillvänjningsfas där kroppen reagerar och förändras i positiv riktning genom ett specifikt stimuli. Det är en process som behöver få ta lite tid då det de facto handlar om vävnad som ska förändras i struktur och funktion.

Några saker som är viktiga i den här fasen:

  1. Gå inte över dina gränser. Det kan kännas men ska inte vara outhärdligt. Skarp smärta är ”no go!”. Det innebär att du gått för långt i en rörelse eller har ett strukturellt problem som behöver åtgärdas innan du kan uppnå din optimala rörelseförmåga.
  2. Ge tid och resurser åt tillräcklig återhämtning. Muskulatur och vävnad runt leder är mer beroende av syre i sin energiprocess än de stora grupperna av rörelsemuskulatur. Senor har markant sämre blodcirkulation än stora väl-genomblödda muskelgrupper och behöver således mer tid på sig för att kunna återhämta sig. Det där med ”48 timmar innan du tränar samma övningar igen” stämmer inte. Det kan behövas både mindre och mer tid för optimal återhämtning.
  3. Orientera dig i obehaget/smärtan. Finns den bilateralt (ex i båda armbågarna) eller bara på en sida? Det vanliga är att vi har en dominant och en underordnad sida aktivitetsmässigt i rörelse. Därför kommer du ha olika typer av prestanda och upplevelse på vardera sida. Upplever du liknande oförändrade besvär på båda sidor under lång tid kan det röra sig om interna obalanser såsom kronisk inflammation, reumatiska problem artrit etc. Har du inte kollat upp det så bör det göras med den gängse sjukvården initialt.
  4. Återhämtning är inte bara passiv vila!
    Re-kreation (att återskapa) innebär även högst aktiva delar: massage & olika typer av behandling, andningstekniker (neuro- samt syre- & koldioxdreglerande), bastu & kallbad, olika typer av mobilitetsmetoder med ex foamroller, la crosse boll etc., liniment och viktigast av allt att fortsätta med rörelse men då utan belastning.
  5. Rörelse för ”restaurering”. I Evotraining arbetar vi med exakt samma rörelser som triggar denna förändring och dessa ”besvär” också som återhämtningsmetoder. Man kan säga att vi har, åtminstone, två olika syften med våra rörelser. Nr. 1 är att väcka de instinktiva resurser och kapaciteter vi har fysiskt, mentalt och socialt. Det är så vi utvecklar våra förmågor.
    Nr. 2 är att utföra de samma rörelser som i ”Nr. 1” men med syfte att öka återhämtningstakten och läkningsförmågan.
    Det primära i den andra delen här är att rörelsen inte ska skapa obehag utan fungera på ett plan som ökar blodgenomströmning och slappnar av spänd vävnad.
    Då rörelsekedjorna används i restaurerande syfte ska de vara avslappnade, lätta och sköna att utföra.
    Dnna metod är dessutom ett utomordentligt sätt att upptäcka och lyssna till din egen kropps olika behov och responser. Det är ett subtilt, respektfullt och sublimt arbete.
Fascia
Myofascia – bindväv kan liknas vid ett elastiskt spindelnät som fyller ut och integrerar all annan vävnad med varandra. Det är en viktig komponent vid kraftutvecklilng, spänst och stötupptag.
Ligament
Ligament är ett annat namn för ledband som egentligen är en typ av bindväv. De ligger som ihopbindande och stabiliserande struktur omkring lederna.
Hälsena
Den vita delen av vävnaden är hälsenan vilken går över i själva vadmuskulaturen längre upp och sammanbinds med hälkappan på foten. Senor har inte på långa vägar så god energi- och blodcirkulation som ex en muskel. Därför är dess kvalitet helt beroende av god rörlighet och rörelse som kan ombesörja detta.

Olika aspekter i tillvänjningsfasen

  • ”Träningsvärk”
    – när du genom belastning har sönder muskelfibrer som då med rätt resurser och återhämtning återskapas och byggs på för att nästa gång klara påfrestningen ännu bättre. Det är så du blir starkare.

    Ryggmuskulatur
    Några av ryggens muskler. Muskelvävnad är reaktiv och reagerar snabbt på stimuli under förutsättning att tillräckligt med vila och resurser finns med i bilden. Även om skador i rörelsemuskulatur kan vara smärtsamma så läker vanligtvis muskelvävnad relativt snabbt.
  • Smärta runt leder
    Här är det viktigt att skilja på skarp, fixerad och omedelbar smärta – känner du detta under eller efter en viss aktivitet bör du upphöra med just den aktiviteten för tillfället. Skarp, huggande smärta är sällan något gott, utan en signal kroppen skickar för att upphöra med en rörelse.
    Den smärta som uppkommer när du tänjer ut senor, muskelfästen, bindväv etc. kommer också kännas annorlunda än ”träningsvärken”. Den kan vara koncentrerad runt en led, vanligt i början hos oss är ex handlederna som inte alls är vana vid de vinklar och den belastning vi utsätter dem för. Vi har specifika sätt att komma tillrätta med detta. Det är inte skönt, men klart uthärdligt och ett måste om du ska komma förbi de begränsningar i smidighet och rörelse som du har.
  • Härdning av huden
    working-mans-hands-shannon-louder
    I början kommer du få en del skrapsår, blåsor och blir lite skinnflådd. Detta beror på att din kropp inte alls är van att ta upp och hantera kraft. Huden är en vävnad som definitivt ska klara av att ta upp kraft utan att gå sönder. När vi börjar arbeta med att hänga och greppa olika saker märker de flesta hur obekvämt detta är då händerna inte alls fått arbeta upp motståndskraft. Det tar bara några veckor innan detta upphör att vara besvärligt.
  • Belastning genom tryck, textur & friktion
    img_7612
    Då vi börjar röra oss mot gravitationen genom att klättra och lyfta oss upp med stöd av underlaget kommer trycket mot vissa kroppsdelar bli större än vanligt. Ett exempel är då man klättrar och lyfter sig över en en gren eller stång. Då kommer du ofrånkomligen att behöva lägga över stor del av din vikt på bålen. Den typen av tålighet har väldigt lite med ”sexpack” på magen att göra, det är en träning som gör att du blir mer tryck/stryktålig på bålen som inkluderar både bålmuskulatur och revben. Armhålor, arm- och knäveck och underarmar är andra kroppsdelar som brukar behöva en del tillvänjning i början. Du kommer med all sannolikhet få ”Evo-märken”, dvs blåmärken av detta tryck. Det går normalt bort på någon vecka och efter hand får du dem inte lika lätt längre.
  • Fötterna
    barfota
    De förtjänar en helt egen punkt.
    Då vi ju, åtminstone under vinterhalvåret, kapslar in fötterna i skor så är det en stor förändring (till det bättre) om/när de släpps fria fram på vårkanten. Vi arbetar ju så mycket som möjligt barfota eller i barfotaskor. Detta ställer krav på hur fotsulorna hanterar underlaget. Stenar, barr, kottar, mjukt gräs, torra kvistar, lera, berg, stockar är alla olika kontexter som vår fot ska kunna röra sig på.
    Ge det lite tid och rör dig barfota så ofta du kan – inte bara i träning utan även i vardagen.
    Den del av ”barfota-skapet” som tar lite längre tid är själva fotens anatomiska struktur och praktiska funktion. Att plötsligt ta bort det artificiella stöd som gjort att vi kunnat avverka mil efter mil på hårda, platta underlag är en stor omställning. Innan du överhuvudtaget börjar löpa barfota bör du ta en barfota promenad i skog och mark under 5 – 10 minuter. Börja sedan löpa någon kilometer ömsom gående ömsom löpande för att sedan gradvis öka dosen. Fotvalv, stabilitet och rörlighet i fotens alla delar ska nu hantera direkt markkontakt. Det ställer stora krav på styrka och spänst. Denna styrka och spänst är något som borde finnas autonomt 24/7 men idag generellt är helt bortkopplat hos de flesta moderna människor. Vi rör oss i princip alltid på platta underlag inkapslade i stötdämpande plast, gummi, tyg och läder.
    maxresdefault
    Hur den här övergången fungerar är högst individuellt och det är viktigt att du lyssnar på din kropp. Det är vanligt med märklig känsla och lite träningsvärk på konstiga ställen i foten – och på andra ställen i kroppen – under denna omställning. Var medveten om att när du till fullo gjort denna omställning lär det vara klippt omöjligt för dig att klämma in fötterna i gängse dojor. Troligtvis kommer du få byta skomodeller, men idag finns gott om bra, snygga alternativ och hela din kropp kommer tacka dig för resten av ditt liv.

Väl mött på träningarna!

Kallbad – kontrollerad kyla

Nu är inte klimakteriet (se den länkade artikeln i slutet av inlägget) inte den främsta orsaken till att vi applicerar kallbad (& bastu) i Evotraining. Det är snarare så att det är en bonus då hormonsystemet och dess responser markant förändras med regelbundna bad. Vi använder alltid en viss typ av andningsteknik för att inte tappa över till stressrespons vid själva ”doppet” samt att vi använder oss av en specifik metodik för att utveckla de förmågor som kallbad initierar.
Något som är slående, och alltid lika tillfredställande,  är vilken boost för självförtroendet det ger. I våra grupper är det idel leenden och skratt när vi kört igenom proceduren. Alla peppar alla och får en riktig kick av att ha genomfört något som definitivt ligger utanför den vardagliga komfortzonen.

Det finns gott om forskning på kallbad och kontrollerad kyla. Några intressanta markörer är:

  • Ökning av proteinet RBM3 som skyddar och förbättrar hjärnans och nervsystemets funktion.
  • Antiinflammatorisk och läkande effekt bl a genom kraftiga ökningar av noradrenalin och testosteron.
  • Positiv påverkan på immunförsvaret genom ökad cirkulation i det lymfatiska systemet.
  • Ökar andelen brunt fett (som skapar värme genom att använda det vita fettet – ja det där som sitter i vägen runt midjan – som bränsle.
  • Boostar humöret genom kroppens egna ”må-bra-hormoner”.

Nedan kan du läsa en artikel från brittiska BBC om ett gäng kall-badande damer.

Häng med oss nästa gång!

https://www.bbc.com/news/amp/uk-wales-47159652…